Att sköta plantskogen är en viktig åtgärd för att den skall utvecklas på ett önskvärt sätt. Avsikten med röjning och plantreglering är att ge plantorna ljus och utrymme för optimal tillväxt. Snabb utveckling bidrar också till att perioden, då risken att utsättas för klövviltskador, blir så kort som möjligt.
Redan de första åren efter barrträdsplantornas etablering är det skäl att se till att inte gräs, ormbunkar och sly tar överhanden. På bördiga marker kan ormbunkar (örnbräken) redan första året beskugga plantorna och försvåra utvecklingen. En lie är ett bra redskap att bekämpa ormbunkarna med.
Efter några år är det dags att se till att inte lövslyet kväver barrträdsplantorna. Lövslyet är då vanligen 1,0-2,0 meter högt och barrträdsplantorna 0,3-0,5 meter höga. I det skedet brukar jag röja bort allt lövsly medan jag inte rör barrträden. Lövträden har god tillväxt i unga år och beståndet får ändå nödvändigt inslag av exempelvis björk om jag så önskar.
Följande skede är plantgallringen vilken även styr den framtida trädslagsfördelningen. I granplantbestånd kan plantregleringen med fördel ske vid cirka tre meters höjd och avståndet mellan plantorna 2,2-3,0 meter, 2.000-1.800 stammar per hektar.
Bestånden med tallplantor är mera problematiska, bland annat på grund av risken för älgskador. Då vi i mina marker har en vinterstam på 8-10 älgar per 1.000 hektar föredrar jag att vänta med ingreppet till älgsäker höjd, 5-7 meter. Fördelen är att de kvarlämnade plantorna klarar sig oskadade och det sker en naturlig kvistrensning.
Nackdelen är ett besvärligt arbetsskede samt att jag går miste om stödet för skogsförbättringar. Detta avstår jag dock gärna från då jag får ett kvalitativt bestånd som slutresultat.
Inom fem år efter plantgallringen gör jag en röjningsgallring där gagnvirke tas tillvara. Detta sagt som självverksam skogsbrukare. Gäller det att anlita lejd arbetskraft kan stödet för skogsförbättringar på 230 euro ha en viss betydelse och då är även plantgallringen kraftigare.
Årstiden för ingreppen i plantskog kan diskuteras. Röjning då slyet saknar löv har fördelen att man ser barrträdsplantorna bättre. Nackdelen är att man får ett större uppslag av rot- och basskott.
Slyröjning strax före midsommar då löven är fullt utslagna minskar skottbildningen och plantorna får idealiska möjligheter att utvecklas under sommarmånaderna.
Plantgallring i grövre plantskog borde även ske före midsommar så att de röjda stammarna hinner torka och inte blir yngelplats för skadeinsekter, som förökar sig under färsk bark följande vår.
I gamla tider var det noga med tidpunkten då slyröjningen skulle ske. Rötmånaden, månen i nedan, en torsdag var den optimala tiden, sades det. Hur som helst! Vi har inte alltid möjlighet till finlir.
Det viktigaste är att vi röjer och sköter våra plantskogar. Det är till nytta för både ekonomi och klimat!
TEXT & FOTO
Bjarne Andersson