005
Var finns plantorna?
Skogsbruk Tema

Från mitt vindskydd:
Röja, inte röja, röja…

Att sköta plantskogen är en viktig åtgärd för att den skall utvecklas på ett önskvärt sätt. Avsikten med röjning och plantreglering är att ge plantorna ljus och utrymme för optimal tillväxt. Snabb utveckling bidrar också till att perioden, då risken att utsättas för klövviltskador, blir så kort som möjligt.

Redan de första åren efter barrträdsplantornas etablering är det skäl att se till att inte gräs, ormbunkar och sly tar överhanden. På bördiga marker kan ormbunkar (örnbräken) redan första året beskugga plantorna och försvåra utvecklingen. En lie är ett bra redskap att bekämpa ormbunkarna med.

Efter några år är det dags att se till att inte lövslyet kväver barrträdsplantorna. Lövslyet är då vanligen 1,0-2,0 meter högt och barrträdsplantorna 0,3-0,5 meter höga. I det skedet brukar jag röja bort allt lövsly medan jag inte rör barrträden. Lövträden har god tillväxt i unga år och beståndet får ändå nödvändigt inslag av exempelvis björk om jag så önskar.

008
Ormbunkar och hallonris konkurrerar med granplantan.

Följande skede är plantgallringen vilken även styr den framtida trädslagsfördelningen. I granplantbestånd kan plantregleringen med fördel ske vid cirka tre meters höjd och avståndet mellan plantorna 2,2-3,0 meter, 2.000-1.800 stammar per hektar.

Bestånden med tallplantor är mera problematiska, bland annat på grund av risken för älgskador. Då vi i mina marker har en vinterstam på 8-10 älgar per 1.000 hektar föredrar jag att vänta med ingreppet till älgsäker höjd, 5-7 meter. Fördelen är att de kvarlämnade plantorna klarar sig oskadade och det sker en naturlig kvistrensning.

Nackdelen är ett besvärligt arbetsskede samt att jag går miste om stödet för skogsförbättringar. Detta avstår jag dock gärna från då jag får ett kvalitativt bestånd som slutresultat.

Inom fem år efter plantgallringen gör jag en röjningsgallring där gagnvirke tas tillvara. Detta sagt som självverksam skogsbrukare. Gäller det att anlita lejd arbetskraft kan stödet för skogsförbättringar på 230 euro ha en viss betydelse och då är även plantgallringen kraftigare.

Årstiden för ingreppen i plantskog kan diskuteras. Röjning då slyet saknar löv har fördelen att man ser barrträdsplantorna bättre. Nackdelen är att man får ett större uppslag av rot- och basskott.

002
Beståndet röjt vid älgsäker höjd och en viss kvistrensning har börjat.

Slyröjning strax före midsommar då löven är fullt utslagna minskar skottbildningen och plantorna får idealiska möjligheter att utvecklas under sommarmånaderna.

Plantgallring i grövre plantskog borde även ske före midsommar så att de röjda stammarna hinner torka och inte blir yngelplats för skadeinsekter, som förökar sig under färsk bark följande vår.

I gamla tider var det noga med tidpunkten då slyröjningen skulle ske. Rötmånaden, månen i nedan, en torsdag var den optimala tiden, sades det. Hur som helst! Vi har inte alltid möjlighet till finlir.

Det viktigaste är att vi röjer och sköter våra plantskogar. Det är till nytta för både ekonomi och klimat! 

TEXT & FOTO
Bjarne Andersson

Det är med sorg i sinnet som LF:s redaktion tvingas meddela att denna ”Från mitt vindskydd” blev Bjarne Anderssons sista. Han avled nyligen efter en oväntad sjukdomsattack.
Med stöd från Bjarnes familj beslöt vi att publicera texten som ger kloka och kanske mest av allt praktiska råd till alla skogsägare i LF:s läsekrets. Bjarne var känd för att ha egna åsikter om skogsskötsel som han även praktiserade, och det åtnjöt han mycket respekt för. Detta även fastän han med avsikt tillämpade de officiella råden i god skogsvård enligt sin egen bedömning, närmast beroende på tillväxtstadiet i de skogsbestånd han tog sig an att sköta. Det framgår inte minst i den här, hans sista ”Från mitt vindskydd”.
Det som emellertid också kommer fram är att han byggde sina åsikter på en gedigen kännedom om skogen och olika sätt att sköta den. Den kännedomen hade han skaffat sig såväl genom sina studier som genom praktiskt skogsarbete.
Men så var han också självverksam skogsägare in i det sista. Han försökte bygga upp en landsbygdsnäring som baserade sig på olika alternativ man har som liten skogsägare, närmast skogsskötsel, julgranar, brännved och stuguthyrning.
Det här tyckte han om att resonera kring, bland annat i ”Från mitt vindskydd” och i sin bok, ”Skogsliv”.
På LF:s redaktion minns vi Bjarne som en kunnig och engagerad människa och som en god vän.
Redaktionen