De positiva effekterna av tidig och upprepad gödsling av ung granskog lyfts fram i en omfattande studie från Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet. Samtidigt visar en ny avhandling att de negativa följderna är kortvariga. Resultaten gör att forskarna vill ändra synen på skogsgödsling i Sverige och norra Europa. Tidigare antaganden om att gödsling i yngre skog är olönsam har nu motbevisats.
Granarna växer ovanligt snabbt i ett skogsområde norr om Ljungby i Småland. Det är en av tio platser i landet där forskare från Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt effekterna av gödsling på unga granbestånd. Resultaten indikerar att gödslingen ger en större tillväxtökning av trädstammarnas volym än vad man tidigare trott.
– Vår studie visar att gödsling i ungskog med gran ger mer än en fördubbling av stamvolymen jämfört med träd som inte har fått gödsel. Liknande studier finns i Europa och Nordamerika som visar på goda resultat, men inte lika stor tillväxtökning som vi har fått, säger Carl Svensson, doktorand vid institutionen för skog och trä.
Bra för ekonomi och klimat
Vid gödsling tillförs näringsämnen som kväve, fosfor och kalium till skogsmarken. Anledningen är att öka trädens tillväxt och utveckling, vilket höjer skogens ekonomiska värde.
Att tillsätta kväve en gång sent under skogens tillväxt är en etablerad metod för att öka växttakten hos barrskogar i norra Europa, men att gödsla tidigare och oftare är inte lika vanligt. Totalt i Sverige gödslades endast 0,15 procent av skogsbestånden 2021 och förra året en ännu mindre andel, 0,04 procent.
– Vi har dragit några viktiga slutsatser. Tidig näringstillförsel ger större tillväxtökning än när man gödslar äldre skogar. Att tillsätta näring vartannat år ger samma resultat som att göra det årligen, vilket minskar behovet av gödsel och kostnader. Även näringstillförsel var tredje år resulterar fortfarande i stora tillväxtökningar. Vi noterade också att effekten är densamma oavsett om man sprider näringsämnen manuellt i experiment eller maskinellt i praktisk skala, säger Martin Bader, professor vid institutionen för skog och trä.
På senare tid har även gödslingens positiva klimateffekter lyfts fram. När träden växer binder de koldioxid från atmosfären genom fotosyntes. Varje kubikmeter granskog binder in nästan ett ton koldioxid, vilket gör skogen värdefull som kolsänka.
– Tidig och upprepad gödsling av skogar i norra Europa kan bidra till att möta en ökad efterfrågan på biomassa samtidigt som det hjälper till att mildra klimatförändringarnas effekter. Det är antagligen det mest effektiva sättet att öka klimatnyttan i skogen per arealenhet, säger Carl Svensson.
Omdiskuterad fråga
Samtidigt är gödsling av skogsmark omdiskuterat i Sverige. Näringstillförseln leder till tillfälligt ökade utsläpp av växthusgaser från marken och riskerar att bidra till övergödning eller försurning av omgivningen om det inte tas upp av träden. Det är viktigt att ta hänsyn till skogens förutsättningar, poängterar forskarna bakom den nya studien.
– Vi uppmanar skogsförvaltare och skogsägare att avstå från att tillföra näringsämnen i blindo, utan att först kontrollera skogens verkliga näringsbehov. Vi har tidigare visat att det finns sammanhang där gödsling inte ger positiva effekter. Innan man bestämmer sig för att gödsla bör det göras en analys av bladens näringsinnehåll och en bedömning av skogens nuvarande näringsstatus. Det är också viktigt att överväga markens tidigare användning samt dess egenskaper såsom jordtyp, vattentillgång och naturlig produktivitet, säger Johan Bergh, professor i skogsskötsel.
De nya resultaten visar att det går att gödsla ungskog utan att riskera betydande kväveläckage, det vill säga att det läcker ut näringsämnen som kan leda till övergödning av sjöar och vattendrag.
– De här resultaten tycker vi kan bidra till att synen på skogsgödsling i svenskt skogsbruk bör omvärderas. Idag rekommenderas inte gödsling i Götaland, medan det förekommer till vis del i Svealand och Norrland. Men alla råd handlar om gödsling i slutet av omloppstiden, säger Carl Svensson.
Kortlivade negativa effekter
Ytterligare stöd för skogsgödslingens positiva effekter ges i en ny avhandling av Charlotta Håkansson vid institutionen för skog och trä. Hon har studerat flödena av växthusgaser i beståndet utanför Ljungby, där 60 hektar blandskog med gran och björk planterades efter stormen Gudruns framfart. Delar av beståndet gödslades vid flera tillfällen och avhandlingen visar att näringstillförseln har haft en positiv inverkan på skogen som kolsänka.
Det första och andra året efter att man gödslade med 150 kilo kväve per hektar ökade flödena av koldioxid från marken, men efter det tredje året syntes ingen sådan effekt, trots att man tillförde lika mycket gödsel igen.
– Det visade sig att ungskogsgödsling har ganska små och kortlivade effekter på flödena av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas från skogsmark, vilket i förlängningen kan göra det till en möjlig skötselåtgärd för att öka inbindningen av koldioxid från atmosfären, säger Charlotta Håkansson.
Samtidigt var tillväxteffekten betydligt mer långvarig. De gödslade unggranarna växte i genomsnitt 56 procent mer vilket motsvarar att de fångade in 8,7 ton mer kol per hektar varje år. Redan åtta år efter plantering blev skogen en kolsänka. Även björkarna svarade positivt på tidig gödsling, men effekten var inte lika tydlig.
– Ju tidigare ett nytt bestånd övergår från koldioxidkälla till koldioxidsänka desto bättre. Genom att tillföra gödsel kan vi nå denna övergång tidigare, säger Charlotta Håkansson.