I mitten av december ska FN ta beslut om det första internationella året för växtskydd (International Year of Plant Health, IYPH). Temaåret, som skulle gå av stapeln 2020, bygger på Finlands initiativ som fått brett stöd från olika delar av världen. Det här är Finlands första initiativ om temaår på FN-nivå.
Första gången initiativet lyftes fram var på den internationella växtskyddskonventionens IPPC:s (International Plant Protection Convention) generalförsamling 2015. Initiativet fick bifall på det mötet och på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s generalförsamling senare samma år. Arbetet med initiativet har drivits vidare av jord- och skogsbruksministeriet, utrikesministeriet och Finlands ständiga representation vid FN.
Finlands ställning som initiativtagare till växtskyddsåret är positiv eftersom växtskyddet håller god nivå hos oss. Temaåret förväntas emellertid ge Finland fördelar, bland annat vad gäller jordbruksprodukternas konkurrenskraft, ökade exportmöjligheter och bättre synlighet och anseende inom den internationella politiken.
Internationellt forum om växters hälsa
Under växtskyddåret har Finland för avsikt att ordna ett internationellt forum om växters hälsa med över 500 sakkunniga deltagare från hela världen.
– Att vi kan arrangera ett sådant forum är bland annat ett vittnesmål om Finlands goda rykte, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent), som också tackar ministeriets tjänstemän för ett utmärkt arbete. Även som jordbrukare kan jag säga att vi är på en hög nivå i Finland när det gäller växternas säkerhet och hälsa.
Ministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio hoppas för sin del att temaåret för med sig att fokus riktas mot en hållbar utveckling.
Det är cirka 40 procent av världens växtproduktion, det vill säga mat, som går förlorad på grund av skadegörare. De ekonomiska förlusterna uppgår till cirka 190 miljarder euro per år.
Växtskydd också bra för miljö och mångfald
Jord- och skogsbruksministeriet framhåller i ett pressmeddelande att man genom växtskydd också skyddar miljön, skogarna och naturens biologiska mångfald.
– I samband med informationen om växtskyddet kan man även lyfta fram klimatförändringens effekter och bidra till att minska den globala hungern, undernäringen och fattigdomen, heter det i meddelandet.
Minister Jari Leppä påpekar att skadedjur inte har något pass eller bryr sig om reglerna för invandring.
– Det är väldigt viktigt att vi förebygger spridningen, vilket kräver att alla länder måste samarbeta. Vi måste öka medvetenheten om växtskyddet och vad det betyder när vi tänker på trygg matproduktion, minskad fattigdom och skydd av naturen på nationell, regional och global nivå, säger minister Leppä.
– Vi diskuterar om vi ska äta kött eller växter men om inte vi blir kvitt skadegörarna, så är den diskussionen irrelevant, eftersom de förstör allt, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Riskerna har ökat med internationell handel
Den internationella handeln har ökat enormt och med den har också riskerna ökat, säger specialrådgivare Ralf Lopian vid jord- och skogsbruksministeriet. Nya skadegörare kan till exempel komma hit med förpackningsmaterial. Det finns skadegörare som påverkar ekosystemet och så har vi klimatuppvärmningen, som kan föra med sig att nya skadegörare kommer hit väldigt snabbt.
Bland exempel på en fruktad skadegörare nämner Ralf Lopian tallvedsnematoden, Bursaphelenchus xylophilus, som flera gånger observerats också i Finland i förpackningsmaterial av trä. I Japan har den förorsakat skador sedan början av 1900-talet. I slutet på 1970-talet förstördes cirka 2,5 miljoner kubikmeter tallvirke där. Sedan 1999 har den förorsakat stora skador i Portugal och året efter observerades den också i Spanien.
En annan fruktad skadegörare är päronpest, Erwinia amylovora. Den är en bakteriesjukdom som ger sig på bland annat päron och äpplen. Sjukdomen har påträffats på Åland första gången 2014 och året efter på fastlandet. Tack vare en snabb insats har flera fall inte observerats.
Ännu ett exempel är den asiatiska långhorningen Anaplophora glabripennis, en skalbaggsart som ger sig på lövträd, många av dem är värdväxt för otyget, som har sin naturliga utbredning i Kina. Den observerades i Europa första gången 2001, det var i Tyskland och Österrike.
I Finland upptäcktes den 2015 i Vanda, den hade kommit hit med förpackningsmaterial. Åter handlade myndigheterna snabbt och den har inte hittats flera gånger, men det finns ett område i Vanda som är isolerat ännu drygt två år framåt.
Bekämpa fattigdom och svält
Växtskyddet handlar enligt Ralf Lopian också om att bekämpa fattigdom, svält och miljöförstörelse.
– Genom att förenhetliga de internationella kraven på växtskydd försäkrar vi att också utvecklingsländerna skyddas, säger han. Växtskadegörare kan emellertid förorsaka matbrist och hungersnöd.
Ett exempel är larven av Spodoptera frugiperda, majsfly, som främst av allt ger sig på majs. Den förekommer i Nord- och Sydamerika samt i Indien och nu har den på kort tid spritt sig explosionsartat i Afrika.
Sprids norrut
Enligt Ralf Lopian bör länderna på högre breddgrader vara i beredskap inför risken för flera och nya skadegörare.
Ett exempel på att klimatförändringen åtminstone är en delorsak till spridning av skadegörare är contortabastborren, Dendroctonus Ponderosae, som ger sig på contortatall, gultall och vanlig tall. Den har nu spritt sig allt högre norrut från Förenta Staterna upp i Kanada och förorsakat stora skador, som också ökar risken för skogsbränder.
Ralf Lopian påminnner om betydelsen av att bekämpa fattigdom också för att förebygga konflikter, krig, miljöförstöring och massmigration.