Arbkr1
Jessica Flöjt till vänster är mycket nöjd över att ha knutit till sig inhemsk arbetskraft i Julia Timmerbacka som arbetar som anställd på mjölkgården i Terjärv. Flöjt har inget emot utländska arbetare, men konstaterar att kommunikationen underlättas när den får ske på svenska.
Jordbruk

Flöjt förlitar sig på inhemsk
arbetskraft i ladugården

Inom den finländska primärnäringen är en stor del av arbetskraften utländsk. Men det finns också många som anlitar inhemsk arbetskraft. Några av dem är mjölkproducenterna Tommy och Jessica Flöjt som anställde Julia Timmerbacka på heltid direkt hon avslutade sina studier.

– När jag studerade första året vid Optima Lannäslund ringde jag åt Tommy Flöjt och frågade om de kan erbjuda sommarjobb. Det var ett mycket bra beslut för jag fick jobb och nu arbetar jag här på heltid, berättar Julia Timmerbacka, 22.

Ett mycket lyckat samtal med facit på hand. För alla parter. Tommy och Jessica Flöjt är mjölkproducenter i Terjärv och hör till de som lyckats säkerställa behovet av arbetskraft genom att anlita inhemsk arbetskraft.

– Jag har definitivt inte något emot att utländska arbetare kommer till Finland för att jobba inom primärnäringarna. Det var inget direkt val vi gjorde, men tack vare att vi eftersträvar att ge unga praktikanter möjlighet att komma ut och jobba så hittade vi en resurs som vi är mycket tacksamma för. Julia har varit guld värd för oss, säger Jessica Flöjt.

Språket är enligt henne en stor fördel för dem, eftersom varken hon eller hennes man har särskilt goda kunskaper i engelska eller andra främmande språk.

– Klart det är en fördel att vi får kommunicera med vår anställda på vårt modersmål. Det blir på alla sätt lättare när vi kan ge instruktioner och diskutera olika saker mera ingående på svenska. För mig skulle det vara en utmaning att prata engelska, säger Jessica.

Arbkr2
Det finns många finländare som arbetar som anställda inom primärnäringarna. En av dem är Julia Timmerbacka som har arbetat som heltidsanställd inom mjölkproduktionen sedan 2016. Jag är glad att jag fick chansen när jag studerade och därefter fick arbete. Jag trivs med djuren, säger hon.

Tacksam för chansen

Julia Timmerbacka sommarjobbade på gården som har tre mjölkrobotar under studietiden och hoppade också in tillfälligt under loven och jobbade också kvällstid. Efter att utbildningen som djurskötare var klar anställdes hon på heltid 2016.

– Jag har ingen anknytning alls till jordbruket och mina föräldrar jobbar med annat. Jag hade knappt varit inne i en ladugård, men jag visste jag ville jobba med djur. Här får jag göra det och därför trivs jag. Jag är mycket tacksam över att de gav mig en chans att visa vad jag kan. Dessutom är de mycket duktiga chefer och jag tycker om att jobbet är flexibelt, säger Julia.

När familjen Flöjt har semester är det Julia som bär huvudansvaret för den dagliga driften inne i ladugården.

– För oss är semestern viktig och det går att koppla av på ett helt annat sätt när vi har tillgång till pålitlig arbetskraft. För oss var det en lottovinst att vi hittade Julia, berättar Jessica.

Enligt henne är behovet av kunnig arbetskraft inom husdjurssektorn i regionen stort. Därför är det mycket tacksamt att den finns en utbildare som betjänar sektorn ifråga.

– Vi tycker att det är viktigt att ge unga studerande en chans att visa vad de kan. Därför tar vi också emot studerande på LIA och hon som vi haft på praktik och vår sons flickvän kommer att jobba här i sommar när Julia är på semester.

Unga ska själva ta kontakt

Har du några tips till blivande lantbruksföretagare och djurskötare som söker jobb?

– Väldigt ofta är det föräldrar till studerande som ringer. För mig är det viktigt att de ringer själva och vågar ta det steget som kan vara stort för många. Efter det är det egenskaper som självständighet som vi ser på. Det är något de får lära sig över tid och om de gör det och lär sig jobbet så är sannolikheten stor att de får fortsätta senare, svarar Jessica.

Det är också en rekryteringsfråga för Flöjt att ge nya förmågor chansen.

– Man vet aldrig vad som händer på sikt och därför är det viktigt att knyta till sig flera personer. Det kan också hända att vi blir tvungna att se oss för om det finns utländsk arbetskraft i framtiden, man vet aldrig. Jag vet flera gårdar här som har anställt utländsk arbetskraft och det har fungerat bra för vissa, medan andra har sämre erfarenheter.

– Men just nu är vi väldigt nöjda med tillvaron, konstaterar Jessica.

Läs också: ”Ge finländska plockare en chans”