Fler prover säkerställer
näringsbalansen i jorden

De flesta jordbrukare tar markkarteringsprover för att uppfylla kraven i miljöersättningen och fosforförordningen. Men Filip Högnabba, vd för Hortilab Ab i Närpes, skulle gärna se att prover tas oftare för att säkerställa att näringsbalansen är optimal.

– För alla odlare är det viktigt att veta vilka näringsämnen och spårämnen som finns i jorden. Har man koll på näringsbalansen vet man också bättre vad som bör tillföras, vilket har blivit viktigare med stigande kostnader, säger Filip Högnabba, vd för Hortilab Ab i Närpes.

Snart är det bråda tider för Hortilab, som årligen analyserar cirka 25.000 jordprover från hela landet. Just på våren och hösten är det många jordbrukare som tar markkarteringsprover och skickar in dem till laboratoriet i Närpes för analys.

Merparten av proven tas för att det är obligatoriskt.

– Vart femte år är det obligatoriskt att ta markkarteringsprover för de jordbrukare som är med i miljöersättningen. För ett år sedan när fosforförordningen trädde i kraft blev det också obligatoriskt att ta ett prov vart tionde år inom ramen för villkorligheten, berättar Högnabba.

Fördelar med aktivare provtagning

Trots att han är jävig som vd för ett laboratorium som utför analyser, anser Högnabba att alla jordbrukare skulle vinna på att oftare ta jordprover.

– Genom att ha koll på näringsbalansen på olika skiften ökar sannolikheten för att maximera skörden. Med fakta på hand optimeras insatser som gödsling och kalkning och det kan även minska kostnaderna. Speciellt grönsaksodlare och en del potatisodlare är mer benägna att ta prover till och med årligen. Men jag skulle naturligtvis se att alla odlare gör det, säger han.

Näringsbalansen är viktig för att växten ska kunna ta upp olika ämnen.

– Råder det brist på spårämnen eller om pH-värdet är för lågt kan det hända att gödslingen inte har önskvärd effekt. Därmed kan dyra insatser ha endast en liten påverkan om jorden har näringsobalans, förklarar han.

Näringsbalansen kan också påverkas speciellt efter växtsäsonger med mycket varierande väder. Förra sommaren var torr och följdes sedan av en mycket regnig höst.

– Extrema väderförhållanden kan i viss mån påverka näringsnivåerna om det sker urlakning och näringsämnen rinner bort. Då kunde det vara skäl att ta reda på hur näringsbalansen har påverkats. Men jag tror inte att det blir någon rusning i år på grund av det utmanande vädret i fjol, utan troligen kör de flesta enligt kraven i miljöersättningen. De som står i tur och måste ta nya prover gör det under våren eller hösten.

– Däremot verkar det finnas en del jordbrukare som inte hann ta sina prover i höstas på grund av den sena skördesäsongen och tidiga vintern, så det kan leda till ökad provvolym inkommande vår, säger Högnabba.

Borde få mer synlighet

Just med tanke på att lönsamheten inte har varit den bästa har i stort sett alla organisationer som står jordbruket nära, tutat ut budskapet att det är viktigt att hålla reda på kostnaderna. Förutom det uppmanas alla att odla det som är lönsamt och minska överproduktionen av spannmål.

– Med tanke på att jordbrukarna blir mera kostnadsmedvetna, tycker jag också att markkarteringen borde få mer synlighet. Vill man öka avkastningen borde man ta markkarteringsprover oftare än vart femte år, det är lönsamt att investera i den egna jorden, menar han.

I takt med att precisionsodling blir vanligare, tror Högnabba att intresset för mera omfattande jordprover kommer att öka. Huruvida det sker redan nu vet han inte eftersom det inte framgår av jordproverna som skickas in på analys.

– De som tillämpar precisionsodling bör också tänka på att slå in koordinater för jordprovet. Då är det också viktigt att man tar prover från samma plats så att man kan göra en uppföljning om åtgärderna som görs verkligen har effekt.

Reglerna för markkarteringsprover säger att det i praktiken krävs ett prov per basskifte och för större skiften ett prov per påbörjad fem hektar. Men hur tas ett jordprov på rätt sätt?

– Provtagningen lyckas bäst med en jordborr som är tänkt för ändamålet, för då får man lika stora delprov. Delproven tas genom hela bearbetningsskiktet och ett par centimeter av ytskiktet och eventuell alv, växtrester och stenar avlägsnas, förklarar han.

Delprov från hela skiftet

Delproven tas representativt från hela skiftet. Enligt förordningen ska man ta minst sju delprov från ett skifte, men från större skiften lönar det sig att ta 10-15 delprov.

– Ju fler delprov man tar desto bättre uppskattning får man på den genomsnittliga näringsnivån på skiftet. Delproven blandas ordentligt i till exempel ett rent ämbar och därifrån fyller man jordprovsasken helt.

Om jordarten varierar inom skiftet, bildas egna figurer av de olika delarna och separata prov tas från dessa.

– Större skiften kan vara bra att dela upp i mindre figurer och ta separata prov för att få en bättre bild av näringssituationen. Det lönar sig att göra markkarteringen på ett sätt så man har största möjliga nyttan av den och en av grundförutsättningarna är ett omsorgsfullt taget jordprov, säger han.

Vad kostar markkarteringen i grova drag? 

– Som ett exempel en gård som odlar 70 hektar och antalet jordprov som behövs enligt förordningen är 20 stycken. För 20 jordprover blir kostnaden cirka 300 euro vart femte år, men slår man ut det per hektar och per år är kostnaden cirka 86 cent. För stora gårdar kan det upplevas som en hög engångssumma de år man tar många jordprov. Men fördelat på flera år och hela arealen är det inte fråga om en så dyr insats, svarar Högnabba.

I räkneexemplet ingår ingen moms och gäller enbart grundanalysen.

– Väljer man också att analysera spårämnen blir kostnaden ungefär den dubbla. Det finns olika analyspaket för spannmål och specialväxter.

Kollar också kolet

Hortilab kan också stå till tjänst för de som är i behov av den så kallade omfattande jordanalysen som kortfattat gäller kolbindningen. Det är en valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller markövervakning som ska tas årligen på två skiften.

– I den omfattande jordanalysen analyseras totalt kol, organiskt material och en undersökning som beskriver markens bördighet eller näringstillstånd så som till exempel spårämnen. De som väljer den åtgärden ska ta prover varje år och detta vållade en del frågor i fjol.

Digitaliseringen har också nått markkarteringen och i dag är det möjligt att fylla i en elektronisk beställning på webben. Högnabba ser många fördelar med det digitala systemet.

– Då undviks felskrivningar som kan vara svåra att tolka när kunden skriver på en blankett. Genom en e-beställning kopplas också provet ihop med beställningen, vilket underlättar både för oss och kunden. Resultaten ges också elektroniskt och kunden kan logga in på vår resultattjänst och se sina resultat samt hämta resultaten i sådana filformat att de automatiskt kan överföras som också kan användas till olika odlingsprogram, berättar han.

Alla som gödslar behöver ha markkarteringen i kraft. Leveranstiden för jordprovernas analysresultat varierar beroende på arbetstoppar och är normalt 3-6 veckor. För omfattande jordanalyser är analysresultatens leveranstid lite längre än för vanliga markkarteringar.

– För kunder som behöver provsvaren snabbare finns en snabblinje som garanterar svar på två veckor eller också på express på fem arbetsdagar. Den tjänsten erbjuds till en högre kostnad.

För att underlätta för kunderna samlar Hortilab upp prover på olika platser. Den 2 april sker den första uppsamlingen och pågår till den 11 juni på runt hundra platser runtom i Finland. Transporten av jordproverna från uppsamlingsplatserna är gratis under uppsamlingstiden.