Finlands svenska andelsförbund grundades i Vasa 1919, men det fanns andelslag före det. Det kan andelsförbundets ordförande Lars Björklöf berätta när han öppnar det hundraåriga förbundets ordinarie årsmöte tidigare den här månaden i Helsingfors. Exempel är mejeriet i Kronoby och Labor i Nyland.
Innan andelsförbundet grundades, hade också de finlandssvenska andelslagen hört till Pellervo som grundats 20 år tidigare.
– Men också i det fallet som i många andra uppstod konflikter, kan Lars Björklöf berätta. Det var till exempel spänningar, ibland mellan konsumentlag och producentlag och ibland även över språkgränserna.
– Senare, i början av 1990-talet blev dock andelsförbundet i sin helhet medlem i Pellervo och under de senaste åren har enigheten varit starkare än någonsin och splittringarna har helt försvunnit, säger Lars Björklöf. SOK som lämnade Pellervo under nittiotalet kom exempelvis tillbaka för två år sedan. Numera är också Tradeka medlem.
– Det betyder att så gott som alla de viktigaste stora andelslagen nu är medlemmar, utom OP-gruppen, även om enskilda andelsbanker nog är med.
Fungerande samarbetsavtal
Andelsförbundet och Pellervo har ett samarbetsavtal som uppdaterades för ett par år sedan, berättar Lars Björklöf vidare.
– Tack vare det sjönk medlemsavgiften, och samtidigt enades vi om att enskilda andelslag kan vara medlem i både andelsförbundet och Pellervo mot en liten tilläggsavgift. Det finns i övrigt flera andelslag, som redan har utnyttjat den här möjligheten.
Samarbetet är mycket tätt, Pellervo sköter nu det praktiska arbetet i sin helhet för andelsförbundets räkning.
I och med uppdateringen har också Pellervos andel av finansieringen ökat.
– Det är dock viktigt att vi inte utnyttjar läget på fel sätt, passar Lars Björklöf på att understryka. Idag finns en stark sympati för oss och den måste vi vårda.
Lars Björklöf är nu medlem i Pellervos styrelse, medan förbundets viceordförande Stefan Saaristo är medlem i delegationen.
Lars Björklöf kan vidare konstatera att andelsrörelsen har medvind i Finland för tillfället.
– Dessutom har inställningen förbättrats bland ungdomar och i städerna. Det är i synnerhet de nya andelslagen som intresserar, till exempel inom boende samt social- och hälsovård. Kännedomen om andelsrörelsen är ändå begränsad. Också av den orsaken är det positivt att det nu görs doktorsavhandlingar och att en del andra projekt genomförs, som Pellervo finansierar. Det är en klar förbättring jämfört med situationen under exempelvis 1990-talet.
I det sammanhanget kan i övrigt nämnas att andelsförbundet har planer på att ge ut en guide för studerande, som grundar andelslag, tillsammans med presentationsmaterial för lärare. Förbundet har sökt medel för finansieringen av Svenska folkskolans vänner, men utan resultat. Man försöker nu få medel från andra stiftelser i stället.
– Andelsförbundet har en speciell roll inom Pellervo i och med att vi har lätt att sköta kontakterna till de nordiska länderna, fortsätter ordförande Björklöf. Han kan också påminna om att kooperationen i grannlandet Sverige har fått en ny förbättrad plattform i och med att organisationen Svensk Kooperation grundades för ett par år sedan.
Andelsförbundet firar den 6 november
– Finlands Svenska Andelsförbund fyller 100 år i år och vi firar vårt jubileum den 6 november på G18, säger Lars Björklöf. Det blir med seminarium och extraordinärt årsmöte.
Förbundet söker nu medel för att förverkliga en film om den finlandssvenska andelsrörelsens historia och framtidsutsikter. Hittills har en ansökning till Svenska kulturfonden dock inte gett önskat resultat.
I maj börjar en projektarbetare jobba på Pellervo, och verkställande direktören Kari Huhtala hoppas den vägen få hjälp med det praktiska förberedandet.
– Det ger till exempel en viss publicitet, som man i bästa fall kan använda för att berätta vem man är och om sin verksamhet.
Pellervo står för den operativa verksamheten
När mötet kommer till verksamhetsberättelsen påminner Kari Huhtala om att Andelsförbundets operativa verksamhet numera helt och hållet förverkligas av Pellervo.
– Andelsförbundet utför å sin sida konsultuppgifter för Pellervo och får en kompensation för det, säger Kari Huhtala.
Ekonomiskt gick fjolåret som planerat och nästan 100 procent enligt budgeten.
Under fjolåret har dessutom en ny broschyr getts ut, ”Skall jag grunda ett andelslag?”, heter den.
Den rådgivning som utövades var litet mindre i fjol än året före.
SLC blev medlem
Andelsförbundet har nu en medlem mindre än för ett år sedan.
– Det beror på att två regionala andelsbanksförbund upphörde med sin verksamhet, säger Kari Huhtala. Men i stället så fick vi en ny medlem, när SLC anslöt sig. Det är en stor sak och det förstärker vår medlemskår.
För tillfället finns det behov av att grunda andelslag inom vissa sektorer, kanske närmast inom basnäringarna, det kan till exempel gälla grönsaker eller spannmål.
Förbundets tidigare ordförande Bengt Wallén är mycket nöjd med att SLC blivit medlem.
– Historiskt sett är det pricken på i:et, säger han.
Han tror också på en positiv utveckling i samarbetet med kooperationen i Sverige.
Festligheterna får inte bantas
Under behandlingen av verksamhetsplanen fortsätter diskussionen om filmen som ska skildra den finlandssvenska andelsrörelsens historia.
– Vi hade först tänkt uppdatera vår historik från 1999, men så kom vi fram till att det kanske ger mer genomslagskraft att göra något som kan publiceras på de sociala medierna, till exempel YouTube, säger Kari Huhtala. Vi behöver emellertid finansiering, annars måste vi banta på ambitionerna, säger han.
Per-Erik Englund frågar om man i filmen kunde satsa på ungdomar med ambitioner som ser framåt.
– Vi kanske inte bara ska se i backspegeln, skarvar Jan Drugge i.
Ordföranden Lars Björklöf konstaterar att framtiden måste ses i ett historiskt sammanhang.
Bengt Wallén anser att en film kan vara bra och tjäna sitt ändamål.
Eero Hettula frågar hur det är med andelsförbundets profil i de sociala medierna.
– Förbundet syns inte mycket där.
– Det beror bland annat på att Pellervo har hand om den operativa verksamheten, svarar Kari Huhtala. Men det stämmer att vi syns för lite på svenska och det borde vi åtgärda.
Stefan Saaristo fortsätter med konstaterandet att andelsförbundet kunde synas på exempelvis Facebook och Twitter.
– De svenska organisationerna följer också med vad som sker i Finland och det gör de via oss.
Tom Liljestrand instämmer.
– Jag tycker i övrigt inte heller att festligheterna kring jubileumsåret ska bantas på grund av brist på finansiering, säger han. Frågan måste gå att lösa.
Under verksamhetsplanen framkommer det vidare att förbundet har planer på att förnya den svenska utbildningen i samarbete med Pellervoinstitutet, det vill säga PI-johtamiskoulu.
Maria Östman tar över efter Maria Pietola
När det kommer till styrelseval, visar det sig att Maria Pietola från Raseborg inte längre ställer upp för omval. Som erkänsla för sitt förtjänstfulla arbete för andelsförbundet och för kooperationen tilldelas hon förbundets förtjänstmedalj i guld med rödgult band och rosett.
I hennes ställe väljs Maria Östman, personalchef på Vasa Andelsbank.
Ordföranden Lars Björklöf från Raseborg återväljs, likaså viceordföranden Stefan Saaristo från Malax.
Också styrelsemedlemmarna Jan Anderssén från Pedersöre och Kristian Westerholm från Ingå återväljs. Det samma gäller suppleanterna, Henrik Strandberg från Nykarleby, Patrik Häggblom från Jomala, Niels Borup från Lappträsk, Pirjo Laaksonen från Vasa och Tom Liljestrand från Lovisa.
Ordföranden Lars Björklöf står alltså till förfogande till den 6 november, då ett extraordinärt årsmöte hålls. Till utskottet som ska förbereda ordförandevalet i höst utses Ola Eklund, Ann-Charlott Kjerp, Tom Liljestrand och Mats Nylund. Kari Huhtala är sekreterare och sammankallare.
