Ur ett europeiskt perspektiv är det endast Kroatien som har en skärgårdspolitik som liknar Finlands. Den färska studien Skärgårds- och vattenområdespolitik i Europa visar att en strategisk syn på skärgårdsutveckling kombinerat med att olika finansieringskällor stöder varandra ger det bästa resultatet. Lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är också viktiga faktorer när man vill utveckla skärgården.
Målet med studien, som beställdes och finansierades av Skärgårdsdelegationen och jord- och skogsbruksministeriet, genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI. Målet var att skapa en bild av de europeiska skärgårds- och vattenområdena samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken.
Man intresserade sig särskilt för de öar som saknar fast vägförbindelse. Studien är unik eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats i en sådan här omfattning.
Finland världens insjörikaste land
De nordiska länderna Sverige, Norge, Finland samt Ryssland är de största skärgårdsländerna i Europa om man ser till antalet öar. Sverige har 267.570. Norge 239.057 och Finland 224.661 öar. Karakteristiskt för de nordiska länderna är att det finns många öar även i insjöar och älvar. Som jämförelse kan konstateras att det i Medelhavet finns några tusen öar.
Sett till invånarantal finns de överlägset största öarna dock i Sydeuropa, det vill säga Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Frankrike. I Nordeuropa är det Finland som har flest bebodda öar utan fast vägförbindelse till fastlandet (590 stycken). Flest invånare på öar utan fast vägförbindelse har dock Norge (89.342). I Finland är motsvarande antal 35.907 invånare.
I förhållande till markarealen är Finland, Sverige, Norge och Estland de största insjöländerna i Europa. Även ryska Karelen är ett vattenrikt område. Över hälften eller 47 av de över 100 kvadratkilometer stora insjöarna i Europa finns i Finland. Relativt sett är Finland världens rikaste land på insjöar (sett till vatten- och markareal).
De största och mest kända floderna i Europa är bland annat Volga, Donau, Rhen, Seine, Oder, Elbe, Thames, Weichsel och Neva. I de nordiska länderna finns det många små åar, i Finland omkring 750 stycken.
Skärgårdens särställning fastställd i grundlagen
Skärgårdpolitiken drivs som en strategisk, statsledd utvecklingspolitik endast i Finland och Kroatien. Dessa länder har en skärgårdslag och skärgårdens särställning har fastställts i grundlagen.
Finland finansierar skärgårdspolitiken med statsbudgetmedel i form av skärgårdstillägg, skärgårdens miljöunderstöd och stöd för skärgårdstrafiken. Förutom dessa stöds utvecklingen av skärgårdsnäringar med EU-medel såväl i Finland som i övriga delar av Europa.
Europeiska unionen har en relativt stor roll då det gäller att utveckla skärgården i Europa. Skärgårdsområdena får ofta högre stöd som delfinansieras av såväl strukturfonderna, landsbygdsfonden som av havs- och fiskerifonden.
Den europeiska vattenområdespolitiken handlar i huvudsak om planering av havsområden, vattenskydd och logistik. Enligt studien behöver det skärgårds- och vattenpolitiska samarbetet och dialogen utvecklas i Europa, likaså definieringen och statistikföringen av öar, floder och insjöar. Vidare ska det reserveras tillräckliga resurser för att utveckla och stärka skärgårdens livskraft. Skärgårdens särställning bör beaktas och få tillräckligt stor fokus i de politiska riktlinjerna och beslutsfattandet både på nationell och EU-nivå.