På sikt ska det finländska jordbruket bli bättre på att binda koldioxid. Lyckas det väl kan inhemska produkter till och med marknadsföras som kolnegativa. Det tror Michaela Ramm-Schmidt, som berättade om projektet Carbon Action på ÖSP:s vårmöte.
Hur kan jordbruket effektivare binda koldioxid från atmosfären och lagra den i jorden? Hur kan bindningen mätas och verifieras? Och kan man få den bundna kolen ut på marknaden så att bönderna får en ersättning för deras insats?
Det är huvudfrågorna som BSAG – Baltic Sea Action Group – arbetar med inom ramen för samarbetsprojektet Carbon Action. Ett projekt i vilket redan hundra finska bönder är delaktiga och i tisdags fick de österbottniska jordbrukare höra mera om projektet på ÖSP:s vårmöte i Vörå.
– Hittills är det främst finska jordbrukare som har kommit med, men nu vill vi också sprida budskapet till de svenskspråkiga inom ÖSP och SLC. Därför är vi här, säger Michaela Ramm-Schmidt från BSAG.
Det finländska jordbruket är i nyckelposition eftersom man vill utveckla en modell som gör att klimatförändringen hindras, biodiversiteten ökar samtidigt som jordbruket blir hållbarare.
I nära samarbete med forskare testar de deltagande jordbrukarna nya metoder för att binda mer koldioxid.
– Vi kan öka kolbindningen i odlingsmarker, men nu är det viktigt att vi kan mäta den och verifiera resultaten. Klarar vi det kan vi utveckla en marknad för kolkrediter som bonden kan sälja på en marknad, förklarar hon.
Hoppas på kolnegativ marknadsföring
Redan nu är det en klimatgärning att konsumera inhemska livsmedel framom importerade. Men inom en nära framtid ska det – som vissa hävdar är ett påstående – befästas som ett begrepp, hoppas Ramm-Schmidt.
– Vårt mål är att åstadkomma en kolbindning på 200-1.000 kilo per hektar per år. Samtidigt som vi gör det bekämpar vi klimatförändringen, ökar skördarna och minskar näringsutsläppen. I framtiden kanske inhemska livsmedelsprodukter till och med kan marknadsföras som kolnegativa. Alltså att det är verifierat att det är en klimatgärning att köpa inhemskt, säger hon.
Metoderna som projektet och de nu cirka hundra finska jordbrukare – som inom projektet kallas kolbönder – deltar i är inte nya. Det handlar om vattenhushållning, åtgärder att förbättra markstruktur och variation med växter med djupa rötter och kontinuerligt växttäcke.
– Vi testar inga innovationer utan undersöker befintliga metoder närmare. I långt handlar det om att låta naturen sköta arbetet. När vi har verifierbara resultat kan vi motivera alla jordbrukare att bli bättre på att binda kol i marken.
– Målet är också att sprida våra kunskaper globalt. Kärnan i vår verksamhet är att främja hållbart jordbruk, berättar Ramm-Schmidt.
Det är i dag modernt om att prata om klimatsmarta lösningar. Därför har projektet relativt lätt fått med sig politiker och företag. Valio är ett av företagen som är med, vilket LF har berättat om tidigare.
– På Valios mjölkpaket finns i dag information om att bolaget strävar efter att bli koldioxidneutralt och är med i projektet. Så vi talar till allmänheten via företagen som är med och vi försöker sprida budskapet om att det finländska jordbruket ska bli kolnegativt. Vi vill ha med alla och alla finländska jordbrukare borde bli kolbönder, säger hon.