Jordbruk EU

Finansministrarna överens om
gränsjusteringsmekanismen
för koldioxid

EU-ländernas finansministrar nådde tisdagen den 15 mars en överenskommelse i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet i Bryssel, uppger Miljöministeriet.

Vid rådets möte nåddes en politisk överenskommelse om Europeiska kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det klimatpolitiska 55 %-paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol och med hjälp av vilket man fullbordar de mål att minska växthusgasutsläppen och främja EU:s övergång till ett klimatneutralt samhälle före 2050.

Syftet med gränsjusteringsmekanism för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktionen flyttas bort från EU till länder med lägre miljölagstiftning då nivån på klimatåtgärderna inom EU höjs. Avsikten är också att främja allmän prissättning av kol och starkare klimatåtgärder i tredjeländer samt att komplettera EU:s befintliga regler för prissättning av kol, i synnerhet EU:s utsläppshandelssystem.

Genom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid införs en likadan avgift för vissa produkter från länder utanför EU som för motsvarande produkter som tillverkas inom EU i EU:s utsläppshandel. Mekanismen ska gälla fem produktgrupper, dvs. cement, stål och järn, aluminium, gödselmedel och el.

Den centrala utgångspunkten för planeringen av mekanismen är full kompatibilitet med Världshandelsorganisationen WTO:s regler och EU:s övriga internationella åtaganden. Avsikten är också att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska vara en av EU:s tre nya egna medel, om vilka Europeiska kommissionen lade fram ett separat förslag den 22 december 2010.

Det förslag till förordning som antogs vid mötet innehåller ändringar i det ursprungliga förslaget till förordning som lades fram i juli 2021. De viktigaste ändringarna gäller mekanismens förvaltningsmodell, där myndighetsuppgifterna har överförts från medlemsstatsnivå till EU-nivå.

De förberedelser som hänför sig till den första genomförandefasen av förordningsförslaget ska slutföras före utgången av 2022, eftersom förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2023.