Den globala mjölkproduktionen väntas öka med i medeltal 1,7 procent årligen fram till år 2028. Mest ökar produktionen i Indien och Pakistan, som snart står för trettio procent av världens mjölkproduktion. Denna ökning torde ändå inte påverka mjölkpriset.
Enligt OECD-FAO Agricultural Outlook 2018-2027 kommer endast åtta procent av den globala mjölkproduktionen ut i den internationella handeln. Den största andelen (fyrtio procent av produktionen) utgör mjölkpulver, som är lättast att exportera.
De fyra viktigaste exportörerna är Nya Zeeland, EU, USA och Australien. De svarar gemensamt för 75 procent av den globala exporten av ost, 78 procent av allt helmjölkspulver, 79 procent av allt smör och 81 procent av allt skummjölkspulver.
Nya Zeeland ökade förra året sin mjölkproduktion med 3,2 procent mot 1,1 procent för USA och 0,8 procent för EU. Producenterna i Nya Zeeland har framgångsrikt lyckats höja mjölkproduktionen per ko. Detta främjar ytterligare potentialen för export.
Detta år har Nya Zeeland fortsatt att höja sin mjölkproduktion. Under årets första åtta månader steg produktionen med hela 6,9 procent. Enligt mejerikoncernen Fonterra har leveranserna ändå minskat mot slutet av året på grund av ihållande torka.
Kina förblir största importören
Mjölkproducenterna i Australien brottas fortfarande med ogynnsamma väderförhållanden, som har medfört mycket svåra konsekvenser för mejerisektorn. I juli och augusti föll mjölkproduktionen med 6,9 procent, jämfört med samma månader 2018.
Den globala produktionen av mjölk ökade förra året med 1,6 procent till cirka 838 miljoner ton. Därav bestod 81 procent av komjölk, medan 15 procent var buffelmjölk. Mjölk från getter, får och kameler stod för bara fyra procent.
Den förväntade, globala produktionsökningen de närmaste tio åren beror framför allt på växande mjölkbesättningar (1,2 procent). Produktiviteten per mjölkko förbättras inte lika snabbt, ökningen väntas stanna vid blygsamma 0,4 procent.
Statistiken påverkas närmast av växande mjölkkobesättningar i regioner med lågmjölkande kor. Detta gäller särskilt Indien och Pakistan, som enligt FAO torde stå för omkring hälften av den globala produktionsökningen de närmaste tio åren.
Ländernas produktionsökning saknar i praktiken betydelse för världsmarknaden, eftersom de inte exporterar mjölk. Det samma gäller Kina, där den inhemska mjölkproduktionen bara ökar långsamt. Kina har i stället blivit världens viktigaste importör av mjölkprodukter.
FAO utgår från en fortsatt ökande global konsumtion av färska mjölkprodukter under den följande tioårsperioden. Ökningen beräknas till en procent per år. Trenden är starkast i utvecklingsländerna, framför allt i Indien.
Förändrade konsumtionsvanor
I Europa och Nordamerika kan konsumtionen av färskmjölk däremot minska en aning. Efterfrågan på ost torde i stället öka. Konsumtionsmönstren i de västliga industriländerna visar samtidigt tecken på en viss förändring i preferenserna.
Trenden förefaller att igen vända från lätta mjölkprodukter i riktning mot helmjölk och gräddhaltigare produkter. Enligt rapportens författare kan detta bero på att näringsexperterna på nytt har börjat ställa mjölkfett i en positivare dager.
FAO hänvisar till opinionsundersökningar som tyder på att dagens konsumenter igen börjar intressera sig för mjölkprodukter med högre fetthalt. De uppskattar naturligt smakande produkter, som inte bearbetas lika mycket som tidigare.
Stora delar av världen är fortfarande hänvisade till import för att försörja sina marknader med mjölkprodukter. Detta gäller inte minst Afrika, Sydostasien och Mellanöstern. I dessa regioner fortsätter importen av mjölkpulver att öka.