145 sandbås, två mjölkningsrobotar, visirutfodring – och ett aktiebolag. Det har den ekologiska mjölkproducenten Mats-Henrik Ek och hans familj i Pensala satsat på. Att det nya företaget drivs som ett aktiebolag har många fördelar, säger de.
För några veckor sedan höll familjen Ek öppet hus och visade upp deras nya anläggning för mjölkproduktion i Pensala. En anläggning som när produktionen är i full gång om drygt ett och ett halvt år kommer inhysa 145 mjölkkor.
– Det känns bra att vi har kommit så här långt och nu ska vi gradvis öka på antalet djur, men det kommer ta tid innan vi kapaciteten är uppnådd, säger Mats-Henrik Ek.
Djurens välfärd har varit i fokus när den nya anläggningen planerats. Ett led i att förverkliga den var att satsa på sandbås.
– Vi har varit på mässor och diskuterat med experter från olika delar av världen. Vi kom fram till att sand är det bästa för kornas klövar, knän och päls. Sanden är dessutom steril och smittorisken minskar när de byter bås, säger Sven.
Litet foderbord, mer utrymme
Han poängterar ordet komfort flera gånger. Det han syftar på förutom sandbåsen är att anläggningen har planerats så att korna har rejält med foderutrymme.
– Utgångspunkten har varit att konkurrensen om fodret ska minska. Därför har vi över en löpmeter per matplats, vilket är mycket över det normala. Den här ladugården är lång och smal med fyra liggbåsrader men i stället har vi två foderbord längs båda ytterväggar, säger Sven.
Foderborden är betydligt mindre än normalt eftersom utfodringen sker utifrån genom en så kallad visirvägg – även kallat visirutfodring. Den nedre delen av väggen är hydrauliskt vikbar och fodret ges utifrån.
– Den största fördelen med den här lösningen är att korna får mer utrymme. 95 procent av allt utrymme är till för korna. Vi behövde inte heller investera i ny utfodringsutrustning utan samma foderblandare kan användas till både den nya och gamla anläggningen, säger Mats-Henrik.
Sven fortsätter:
– Smittorisken minskar också med det här systemet eftersom inga fordon kör in och ut på foderbordet. Den här lösningen gjorde att vi kunde göra inbesparingar i byggkostnaderna. Går foderblandaren sönder är det också lätt att ersätta den eller få reservdelar.
Ladugården är delvis planerad av den inhemska planeringsföretaget 4dBarn som hjälpt till så att i praktiken en person kan sköta arbetet.
– Vid foderbordet finns låsfronter som kan ställas så att korna låses fast när äter. Är man ensam i ladugården är det möjligt att släppa loss en ko som ska flyttas medan alla övriga kor är fast, förklarar Sven.
Sand separeras
Gångarna kommer inte att ha gummimattor utan sand sprids via kotrafiken dit, vilket gör att de inte halkar och faller. Skrapor går regelbundet i gångarna och för ut gödsel till utsidan. Där kommer det flytande gödslet att separeras från det fasta och sanden.
– Vi har på utsidan en tvärkanal som spolar ut gödslet till ett mellanlager och en sandseparingsbassäng. Gödseln flyter långsamt runt en mellanvägg innan pumpen medan sanden sjunker ner. Därifrån kan vi ta bort sand och fastgödsel innan sväm pumpas till brunnen, förklarar Ann-Christine.
Det enda negativa med sandbås är slitaget på maskiner ökar. Men det har familjen räknat med.
– I huvudsak ökar slitaget på de kedjedrivna gödselskraporna och pumpen innan svämbrunnen kommer också att påverkas. Men det här är vi förberedda på och medvetna om, säger Sven.
På sikt ska ny sand fyllas på med en rälsgående ströspridarvagn. Någon sådan lösning finns inte på marknaden utan Ek har planerat den i samråd med det lokala företaget Aspnäs metall.
– Vi installerar rälsen i taket redan nu och som bäst konstrueras vagnen. När systemet är klart kan det beskrivas som en ströspridarrobot för sand, säger Mats-Henrik.
Fördelar med aktiebolag
Mats-Henrik är vd för Eks Ekomjölk Ab medan hans föräldrar Sven och Ann-Christin föder upp kvigor och kalvar i den närliggande gamla ladugården. Den verksamheten sker inom ramen för ett vanligt öppet bolag.
– Vi valde att gå in för att bedriva verksamheten genom att bilda ett aktiebolag för den nya anläggningen. Vi föder upp kalvar, seminerar kvigor och säljer dräktiga kor till sonens bolag och den lösningen passade oss perfekt, förklarar Sven Ek.
Att en mjölkproduktion drivs som ett aktiebolag är ovanligt i Finland. Den största bidragande orsaken till att Eks gick in för en sådan företagsform är att underlätta generationsväxlingen.
– Jag och min fru har 10-15 år kvar tills pensioneringen och generationsväxlingen sker inte nu, men är på kommande. Nu äger vi andelar i aktiebolaget och när vi börjar trappa ner kan vi sälja dem gradvis till Mats-Erik eller till någon av hans bröder om de vill gå in som aktieägare.
– I synnerhet inom ekologisk mjölkproduktion torde vi vara pionjärer med att bilda ett aktiebolag, säger Sven.
Ett aktiebolag ger enligt honom både skattetekniska och ekonomiska fördelar. När byggprocessen började kunde man ansöka om miljötillstånd separat för den nya anläggningen för att den verksamheten är en skild juridisk person.
– Vi kan nu har skilda miljötillstånd och behövde inte ansöka om det från Regionförvaltningsverket utan det räckte med kommunen, vilket innebar en inbesparing på 5.000 euro. Djuren som är kvar i den gamla anläggningen behövde inte beaktas.
Mats-Erik berättar att han som huvudansvarig och majoritetsägare också nu fick högre stöd.
– Jag sökte investeringsstöd från NTM-centralen och som ung företagare under 40 år fick jag startstöd samt förhöjt investeringsstöd. Det var en annan tanke med aktiebolaget, säger han.
