En generationsväxling är en omfattande process. Frågorna – och utmaningarna – är många. Susann Rabb, rådgivare för arbetsförmågan på LPA/Ta hand om bonden, och Maria Mannström-Ahlskog, ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet, besvarar några av dem här.
Vilka är era viktigaste råd inför en generationsväxling?
– Vi påpekar ofta att man ska börja planera i god tid. Det är många parter som är inblandad i en generationsväxling – allt från finansiärer, beskattaren till NTM-centralen. En annan viktig sak är att tidigt börja diskutera den kommande processen med alla som berörs.
Vem syftar ni då på?
– Först och främst inom familjen. Där måste man börja. Vi försöker i allt högre grad betona att man vågar ta upp de frågor som finns kring en kommande generationsväxling och diskuterar med alla familjemedlemmar.
Full rättvisa är omöjligt
Vilka saker är viktiga att diskutera?
– För det först vad en generationsväxling innebär och vilka steg som måste tas. Det är också viktigt att ha ett tydligt mål med generationsväxlingen som i de flesta fall borde vara att övertagaren ska ha en lönsam verksamhet att bygga vidare på. Det innebär bland annat att köpesumman inte är för hög och att alla inte kan förvänta sig en rättvis andel.
– Här är det mycket viktigt att alla inblandade familjemedlemmar drar åt samma håll. I en sådan här process måste man kunna släppa rättvisefrågan. En del överlåtare kan känna att det inte blir rättvist, men den tanken är inte riktigt möjlig vid en generationsväxling. Målet borde vara att den som övertar gården kan bedriva en lönsam verksamhet.
Finns det några vanliga misstag som görs inför generationsväxlingen?
– Det är kanske att man förväntar sig att det ska gå snabbt, men i verkligheten tar det betydligt längre än väntat. Många instanser är inblandade och varje skede behöver få ta sin tid.
Hur upplever ni kunskapsnivån om generationsväxlingar?
– Det varierar. En del har förberett sig bra, läst på, kan mycket och har en ganska bra koll på tekniska saker kring exempelvis bokföringen. Men så finns det andra som inte alls har någon förkunskap och då är det svårt att greppa helheten.
– Här är generationsväxlingskurserna som ordnas årligen också bra att delta i. Här samlas alla viktiga aktörer och tar upp alla viktiga aspekter. Årets kurser, som ordnats i Närpes, Vasa och Jakobstad, har haft cirka 200 deltagare och det är positivt att så många väljer att delta.
Det finns många som kan hjälpa till
Vilka stödnätverk finns tillgängliga?
– Ett bra första steg är att ta kontakt med Ta hand om bonden-verksamheten. Här får man stöd och tips på hur man kan börja diskutera en kommande generationsväxling. I det skedet kanske mycket är oklart och därför är det bra att inleda med förberedande diskussioner.
– Efter det, när man har ett gemensamt mål, kan experter inom rådgivning, finansiering och beskattning hjälpa så att processen kan gå vidare. Men innan man kommit så långt måste ramarna för generationsväxling bli klara – och det sker genom diskussioner och kommunikation inom familjen. Det måste finnas något konkret att bygga vidare på.
Bör överlåten ha något i åtanke inför en generationsväxling?
– Det är ofta överlåtaren som har ansvaret när det gäller att starta processen. Så hen har en stor roll i hur man får med övertagaren initialt. Det är viktigt att tänka på.
Finns det något övertagaren bör fundera på?
– Övertagaren bör verkligen fundera igenom vad hen ger sig in i. I de flesta fall är det grundläggande att ta reda på att verksamheten som övertas verkligen är lönsam. Det behöver inte innebära att man fortsätter i överlåtarnas fotspår utan det kan också innebära att nya vägar måste tas för att få gården lönsam på sikt.
– Det är också viktigt att klargöra bestämmanderätten. Vilka nya roller uppkommer när generationsväxlingen är utförd. Vem bestämmer vad och förstår verkligen den äldre generationen att den ger upp bestämmanderätten? Och vice versa, förstår den yngre generationen att ansvaret nu överförs på den. Allt det här är bra att komma överens om så att det inte uppstår oklarheter när generationsväxlingen väl har genomförts.
Kan man tänka om?
En generationsväxling kan vara påfrestande på många olika sätt. Tycker ni att den mentala biten får tillräckligt stort utrymme i dag?
– Det blir ganska snabbt fokus på kalkyler och ekonomiska siffror och hela processen blir tryckt i den riktningen. Men på senare år har det i samband med generationsväxlingskurserna lagts allt mer fokus på den mentala biten och de så kallade mjuka värdena. Här kan arrangörerna av kurserna tilldelas en eloge.
Har ni någon gång gett rådet att inte genomföra en generationsväxling?
– Det har nog hänt. Det finns tillfällen när vi har rekommenderat att det kanske inte är fördelaktigt för någon att processen går vidare. Orsaker kan vara överskuldsättning eller att planerna visar att det inte bär sig ekonomiskt. Vi rekommenderar inte heller att man ska gå vidare om det är tydligt att det saknas ett äkta intresse, ork, vilja eller kunskap för att överta ett jordbruk. Det kan låta som en hård dom, men det är bättre att kommunicera det i ett tidigt skede.
Hur upplever ni framtidstron hos unga som står inför en generationsväxling?
– De som har kommit vidare i processen är oftast mycket motiverade. Då präglas processen av en stark framtidstro och de är på hugget och vill gå vidare och få allt att fungera.
Kan ni skönja några trender över tid?
– Det är och har varit tuffa ekonomiska tider inom jordbruket. Kostnaderna har stigit och det har i en del fall drivit upp skuldsättningen. Det kan bli en svår nöt att knäcka för en del och just lönsamheten borde vi få bukt med för att öka antalet generationsväxlingar.
Enheterna blir större, men är det något som medför nya utmaningar för en generationsväxling?
– Trots strukturomvandlingen, att gårdarna blir större och färre, påverkas inte processen kring en generationsväxling nämnvärt. Grunden är densamma om det gäller att en aktiv produktion som ska överföras.