Beredningen av EU:s långtidsbudget för perioden 2021 till 2027 går för långsamt. Enligt EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger är nya förseningar att vänta. Med stor sannolikhet kan långtidsbudgeten inte antas inom detta år som planerat.
Oettinger redogjorde för situationen på det allmänna rådets möte i Bryssel. Föret i förhandlingarna är trögt, då EU samtidigt är på väg in i en recession. Om länderna inte ökar på takten, dröjer det tre år i stället för tre månader innan budgeten är färdig.
Den nuvarande tidtabellen siktar ännu på en överenskommelse i december 2019, men det ser illa ut. Många viktiga program, bland dem landsbygdsprogrammen, löper risk att försenas och det vore inte bra.
Europa kommer att hamna i en svår ekonomisk situation utan en fungerande budget före januari. Det brådskar med förhandlingarna. Nu skulle det vara hög tid att i stället finna kompromisser.
Medlemsländerna är svårt splittrade
Enligt Oettinger är ländernas idéer för en bra budget framom en förhastad budget förståelig, men nu skulle det gälla att skaka fram en bra budget i rätt tid. En budget som måste vänta till november nästa år är en förlorad budget, framhöll kommissionären.
Om EU:s stats- och regeringschefer inte lyckas enas om långtidsbudgeten i december, kan precis detta bli följden. I så fall riskerar budgetförhandlingarna att dra ut ända till hösten 2020, varnade Oettinger.
Oettinger har föreslagit att budgeten borde höjas till 1.279 miljarder euro med beaktande av inflationen. Han vill höja anslagen för försvar, forskning, ungdomar och gränsskydd. Omvänt vill Oettinger stryka i jordbruksstöden och regionalstöden.
Förslaget har förorsakat irritation hos flera regeringar. Nettobetalande länder som Tyskland accepterar endast måttliga höjningar av bidragen till EU, medan andra länder är ovilliga att kompromissa på annat håll.
Kommissionen förutsätter en budget på 1,11 procent av BNP. Tyskland och Österrike vill inte bidra med mer än 1,0 procent och några andra medlemsländer som Nederländerna och Danmark stöder Tysklands linje.
Tyskland vill inte betala in mer i EU-kassan, trots brexit. Enligt det tyska resonemanget borde stöden till jordbruket i så fall sänkas ännu mer än kommissionen har förutsett. Länder som Frankrike och Irland vill däremot inte pruta på jordbruksstöden.
Polen hoppas på nästa EU-kommission
På det allmänna rådets möte försvarade Frankrikes europaminister Amélie de Montchalin den fleråriga finansramen. Den gemensamma jordbrukspolitiken är stommen som håller ihop EU, underströk hon. EU måste suveränt hålla fast vid en god matförsörjning.
Ett annat problem är att ingen ännu vet om hur det går med Storbritannien och brexit – kommer britterna att vara kvar i EU eller inte? Polen och andra östeuropeiska länder kämpar för sin del mot nedskärningar av strukturstöden.
Polens delegation betonade att landet inte kommer att godta nedskärningar av jordbrukets anslag i långtidsbudgeten. Eftersom den nuvarande budgetkommissionären Oettinger avgår i oktober, är det knappast någon idé att nu forcera takten.
I den nya EU-kommissionen ska Oettingers jobb som budgetkommissionär tas över av österrikaren Johannes Hahn, som fortfarande hoppas på en lösning för brexit. Det är oerhört viktigt att undvika en hård brexit, menar Hahn.