Enligt EU-domstolen ska alla genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess för GMO. Exakt ett år efter domstolens utslag går växtforskare från 117 europeiska institutioner ut med kravet på en modern gentekniklag i unionen.
Nya växtförädlingsmetoder som den så kallade gensaxen ska klassificeras som genteknik, fastslog EU-domstolen i juli förra året. Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) måste uppfylla EU-bestämmelserna för genteknik.
Domstolens utslag blev ett bakslag för alla som hade hoppats på fria tyglar för växtförädling med hjälp av gensaxen. Också framöver måste genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess.
En bred front av europeiska forskare från hela Europa vänder sig nu i ett öppet brev till det nyvalda EU-parlamentet och kommissionen. De kräver en modernare gentekniklag som tillåter gensaxen som verktyg inom växtförädlingen.
EU-lagstiftningen fyller inte tidens krav
Enligt forskarna har den tekniska utvecklingen kört om EU-lagstiftningen från 2001. Den motsvarar inte längre den vetenskapliga verkligheten och förhindrar i stället växtförädling med hjälp av gensaxen Crispr/Cas och jämförbara metoder.
I dag betonas behovet av ett uthålligt jordbruk i Europa. Detta är bara möjligt med hjälp av en moderniserad gentekniklag som tillåter flexibla metoder som gör det möjligt att utveckla nya växtsorter med förbättrade egenskaper.
Forskarna befarar att den stela lagstiftningen i EU ska ta kål på växtförädlingen i Europa. Gensaxen skulle göra det möjligt för mindre företag att ägna sig åt växtförädling med metoder som Crispr/Cas9. Bara stora koncerner har råd att satsa på GMO-tekniken.
EU-forskarna hade hoppats att genredigeringen skulle lämnas utanför GMO-lagstiftningen såsom läget är i USA och många andra länder. Nu varnar forskarna för att EU kommer att halka efter i utvecklingen av nya sorter.
Med hjälp av genredigering är det möjligt att enkelt och snabbt utveckla växter som är resistenta mot svampsjukdomar eller torka. En metod som baserar sig på genredigering är betydligt snabbare än konventionell växtförädling.
Tid är en form av lyx som vi helt enkelt inte har råd med, betonar forskarna. Den växande världsbefolkningen, den globala uppvärmningen och den kontinuerliga förlusten av biologisk mångfald ställer mänskligheten inför enorma utmaningar.
Jordbruket och livsmedelsproduktionen måste förändras genom större hållbarhet och miljöanpassning som motsvarar de krav som klimatförändringen förutsätter. Utan en harmonisering av lagstiftningen förblir investeringar i EU oattraktiva, varnar forskarna.
Nederländerna lobbar för Crispr-Cas
I EU har Nederländerna tagit initiativet till en europeisk helomvändning på området. Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten går i spetsen för en lagändring till förmån för mer flexibilitet inom den moderna växtförädlingen.
Det nederländska initiativet efterlyser en lagändring som skulle anpassa EU till den globala konkurrensen. Detta gäller framför allt USA, där nya växtförädlingsmetoder som Crispr-Cas redan hör till vardagen.
Schouten försöker lobbar hårt för sitt förslag bland sina ministerkolleger i alla EU-länder. En majoritet av EU:s jordbruksministrar förefaller att stöda idén. Positivt förhåller sig bland annat de nordiska länderna, Estland och Belgien.
Möjligheterna att ompröva frågan på EU-nivå beror långt på de prioriteringar som läggs inom nästa EU-kommission, som tillträder i slutet av året. Det förutsätter en stor portion ambitioner och diplomati att ta upp den kontroversiella frågan till behandling.