De europeiska jordbrukarna har det kämpigt med gödseln och läget är kritiskt. Nu måste kommissionen skärpa sig och utarbeta en långsiktig och effektiv gödselstrategi. De föreslagna åtgärderna är otillräckliga, inskärper EU-parlamentet i en resolution.
I slutet av förra året presenterade agrarkommissionär Janusz Wojciechowski ett förslag till hantering av gödselkrisen. Kommissionen vill bland annat finansiera inköp av gödsel med pengar ur EU:s krisreserv på 450 miljoner euro.
Kommissionen vill också inrätta ett särskilt marknadsobservatorium för gödselbranschen. Inom ramen för det nya observatoriet samlas data och uppgifter om produktion, användning, priser och handel med gödsel.
Tillsammans med medlemsländerna ska kommissionen utveckla medel och insatsmöjligheter för hantering av näringsämnen. EU ska bland annat prioritera precisionsodling, ekologiskt jordbruk och användning av baljväxter i växelbruk.
Nu behövs krisåtgärder
EU-parlamentet betecknar kommissionens meddelande som ett första steg men det räcker inte. EU måste stärka sin strategiska autonomi inom området för gödselmedel, heter det i en resolution som nyligen antogs i plenum.
Parlamentet måste emellertid erkänna att det inte är realistiskt att EU blir självförsörjande med gödselmedel på medellång sikt. Råvaror som används för att producera gödselmedel kommer ofta från autokratiska regimer.
EU kan inte utan svårigheter ersätta denna lucka med import från demokratiska länder. Därför måste unionen på längre sikt stärka sin strategiska autonomi när det gäller gödselmedel. På kort sikt kan andra åtgärder sättas in.
Medel från den europeiska jordbrukspolitikens budget kan användas som tillfällig nödfinansiering. Dessutom borde alla importtullar på mineralgödsel tas ur bruk. Import från Ryssland och Vitryssland skulle däremot uteslutas också framöver.
Resolutionen lades fram av jordbruksutskottets ordförande, tysken Norbert Lins (EPP). I resolutionen understryker Lins att EU-ländernas matförsörjning och den globala matsäkerheten är avhängig från tillgången till gödselmedel.
Om våra bönder har tillräckligt med gödselmedel, kommer detta också att ha en positiv effekt på livsmedelspriserna. Vi behöver nu akuta åtgärder för att sänka priserna på gödselmedel. Kommissionens förslag är otillräckliga, heter det i texten.
Bland annat borde möjligheterna till gemensam upphandling undersökas. Parlamentet efterlyser också långsiktiga planer för att upprätthålla markens bördighet. På kort sikt kan medel ur jordbruksbudgeten användas för ändamålet.
Revidera nitratdirektivet
EU borde få möjlighet att tillfälligt häva antidumpningsåtgärder på utländsk import. Unionen behöver effektivare, transparenta gödselmarknader. Det ekonomiska stödet till jordbrukare som lider av stigande kostnader måste höjas.
Dessutom borde kommissionen inte tveka om att titta närmare på nitratdirektivet. Enligt Lins och EU-parlamentet borde direktivet revideras. Det finns områden i EU som kan absorbera mer än de för närvarande tillåtna 170 kg kväve per hektar.
Enligt dagens regler är det tillåtet att högst sprida stallgödsel motsvarande 170 kg kväve per hektar och år. Mängden lättillgängligt kväve som tillförs inför höstsådden ska anpassas till grödans behov på hösten.
För att utnytta dessa områden optimalt, borde kommissionen överväga undantag för organiska gödselmedel på en selektiv och lokal bas. Enligt Lins borde nitratdirektivet tåla mer regional flexibilitet.