EU:s medlemsländer uppmanar den tillträdande EU-kommissionen att tillåta nya växtförädlingsmetoder som använder gensaxen. Länderna efterlyser bland annat en studie som klarlägger hur lagstiftningen kan anpassas till dagens tekniska nivå.
Efter EU-domstolens negativa utslag till crispr/cas och liknande metoder löper EU risk att halka efter den internationella utvecklingen. Detta oroar producenter och växtförädlare, som förvägras möjligheterna att använda mutagen bioteknik.
Växtförädlare i USA klipper och klistrar sedan länge med gensaxen crispr/cas, medan EU tvekar och avvaktar. I dag används metoden flitigt inom forskning och förädling på många håll i världen men EU fortsätter att halka efter.
Den avgående Juncker-kommissionen har varit ovillig att bryta isen efter EU-domstolens beslut att klassificera gensaxen som traditionell GMO. Det innebär att gensaxen ska följa EU:s stränga lagstiftning som i princip innebär ett förbud.
Nu hoppas medlemsländerna på den tillträdande kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen. Medlemsländernas ständiga ambassadörer inom organet Coreper krävde snabba åtgärder vid sitt senaste möte förra veckan.
Länderna uppmanar kommissionen att tillsätta en utredning för ändamålet. Tolkningen av EU-domstolens beslut borde granskas. Lagstiftningen måste anpassas så att insatsen av mutagen bioteknologi underlättas.
Misstro i Östeuropa
Coreper antog också en gemensam resolution av Polen, Cypern, Ungern, Litauen och Slovenien, som går ut på att EU ska hålla fast vid sin försiktighetsprincip. Den mänskliga hälsan och miljön måste ges högsta prioritet.
Länderna betonar bland annat att genetiskt material som inte finns i naturen måste ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom efterlyser länderna förtydliganden i lagstiftningen när det gäller terminologin för ”ny mutagen teknik” och ”ny genteknik”.
De flesta medlemsländer börjar ändå bli otåliga. Formellt ska frågan ännu klubbas av vid ett rådsmöte den i november. I dag styr samma lagar från det tidiga 1990-talet både den gamla genmodifieringen och de nyaste växtförädlingsmetoderna.
Den nya genteknikens chanser diskuterades flitigt på ett EU-ministermöte i slutet av maj, då den nederländska delegationen körde hårt på ett europeiskt upprop för en modernisering av EU:s gentekniklag.
Nederländerna har länge gått i spetsen med krav på en europeisk helomvändning inom området. Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten har gång på gång föreslagit en lagändring till förmån för mer flexibilitet.
Schouten lobbar flitigt för sitt förslag bland sina ministerkolleger i alla EU-länder. En majoritet av EU:s jordbruksministrar förefaller att stöda idén. Positivt förhåller sig bland annat de nordiska länderna, Estland och Belgien.
Problematiken kring gensaxen kommer också att tas upp till diskussion på ett av höstens resterande agrarministermöten under det finländska ordförandeskapet.
Forskare vädjar för ett nytänkande
En bred front av europeiska forskare från hela Europa vände sig i juli med ett öppet brev till det nyvalda EU-parlamentet och kommissionen. I brevet krävde forskarna en modernare gentekniklag som tillåter gensaxen som verktyg inom växtförädlingen.
Enligt forskarna har den tekniska utvecklingen kört om EU-lagstiftningen från 2001. Den motsvarar inte längre den vetenskapliga verkligheten och förhindrar i stället växtförädling med hjälp av gensaxen Crisp/Cas och jämförbara metoder.
Forskarna befarar att den stela lagstiftningen i EU ska kål på växtförädlingen i Europa. Gensaxen skulle göra det möjligt för mindre företag att ägna sig åt växtförädling med metoder som Crispr/Cas9. Bara stora koncerner har råd att satsa på GMO-tekniken.