EU-kommissionen vill kännbart bygga om strukturerna för sin budgetram från och med 2028 till 2034. Enligt förslaget innehåller budgeten mer detaljerade finansieringsandelar än tidigare för jordbruket i respektive medlemsländer.
Budgeten ska höjas från nuvarande 1,13 procent till 1,26 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). En ny fond för konkurrenskraft ska integreras för att stöda investeringar inom strategiska områden.
Enligt kommissionen ska jordbruket integreras i den nationella planen tillsammans med sammanhållningspolitiken.
EU ska reservera stöd för särskilda ändamål, som miljöinsatser, investeringar på gården, stöd till unga jordbrukare samt riskhantering.
Unga bönder ska gynnas
Kommissionen har kompletterat sitt förslag med tydliga finansieringsandelar för jordbruket i respektive medlemsländer. Alla medlemsländer är inte lika nöjda. Exempelvis tyska bönder är en grupp som sannolikt måste räkna med bakslag.
Anpassningen av direktstödet mellan medlemsländerna kan leda till förskjutningar. Pengar ur potten kan till exempel omdirigeras till unga jordbrukare som Bryssel vill gynna. Både Tyskland och Frankrike måste ta förluster till förmån för östliga medlemsländer.
Trots detta kommer Frankrike att behålla sin tätplats bland EU:s mest gynnade medlemsländer. Frankrike kan räkna med 50,9 miljarder euro, Spanien 37,2 miljarder euro, Tyskland 33,1 miljarder euro, Italien 31 miljarder euro och Polen 24,6 miljarder euro.
Sammantaget planerar EU-kommissionen en minimibudget på 293,7 miljarder euro mellan alla 27 medlemsländer under följande sjuårperiod. Det nya budgetförslaget på 283,7 miljarder euro skulle därmed sänkas något, jämfört med löpande period.
I gengäld ska 6,3 miljarder euro i den nationella och regionala partnerskapsfonden reserveras för krishantering inom jordbruket. Kommissionen föreslår dessutom att EU skapar en separat krismekanism.
Kommissionen föreslår dessutom en ny fond för konkurrenskraft. Fonden ska stöda investeringar i strategiska områden som jordbruk och bioekonomi, bioteknik och utfasning av fossila bränslen.
Flerårig reformfond
En nyinrättad nationell reformfond borde enligt förslaget förses med 865 miljarder euro i den fleråriga budgetramen. Enligt kommissionen kommer mer än hälften, 453 miljarder euro, inte att öronmärkas särskilt för speciella ändamål.
Till en del kunde reformfonden därför öppnas för jordbruk, beroende på prioriteringarna i respektive medlemsland. Medlemsländerna skulle med egna medel få höja finansieringen för prioriterade sektorprogram.
En betydande del av icke öronmärkta EU-medel kommer sannolikt att landa inom sammanhållningspolitiken. Till skillnad från den gemensamma jordbrukspolitiken har detta budgetkapitel inte tilldelats någon minimibudget.
Kommissionens tjänstemän brukar ofta hänvisa till de positiva synergieffekterna av innovativa gemensamma projekt inom jordbruket. Agrarkommissionär Christophe Hansen har ofta uttryckt sådana åsikter.