Nitratutsläppen från flera EU-länder oroar EU-kommissionen. Höga halter av nitrater orsakar fortfarande syrebrist och övergödning. Enligt en färsk EU-rapport hör Finland till de tolv EU-länder med det största näringsläckaget från jordbruket.
Genomförandet av nitratdirektivet under de senaste 30 åren har utan tvivel förbättrat vattenkvaliteten i EU, medger miljökommissionär Virginijus Sinkevičius. Takten är emellertid inte snabb nog för att bevara känsliga ekosystem.
Nitrathalterna har minskat både i yt- och grundvattnet, jämfört med situationen innan nitratdirektivet antogs 1991. I samband med den gröna given vill EU nu sätta mer fart på åtgärder som syftar till ett uthålligare jordbruk och skyddar vattenförsörjningen.
Samtliga ytvatten i Europa ska uppnå så kallad god status senast 2027. Beräknat på samtliga medlemsländer överskreds gränsvärdet för nitrat i dricksvatten i 14,1 procent av grundvattnet under perioden 2016-2019.
Tolv EU-länder måste skärpa sig
De vatten i EU som är drabbade av övergödning omfattar 81 procent av havsvattnet, 31 procent av kustvattnet, 36 procent av floderna och andra vattendrag samt 32 procent av sjöarna.
De medlemsländer som står inför de största utmaningarna med näringsläckage från jordbruket är Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Finland, Ungern, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen och Spanien, fastslår kommissionen.
Länder med andra typer av näringsläckage är Bulgarien, Cypern, Estland, Frankrike, Italien, Portugal och Rumänien. Också i denna grupp finns stora områden där föroreningarna måste bekämpas i brådskande takt.
Kväve är ett livsviktigt näringsämne för växter och grödor men höga koncentrationer i vatten är skadliga för människor, noterar kommissionen. Nitrater från stallgödsel och mineralgödsel har i årtionden varit en betydande föroreningskälla.
Omkring hälften av kvävet i gödselmedel och stallgödsel som sprids inom EU-området går förlorat, noterar kommissionen. Ekonomiskt sett utgör läckaget en förlust för jordbruket på mellan 13 och 65 miljarder euro per år.
Läckaget ska stoppas vid källan
Enligt kommissionens rapport utgör nitrater en risk för människornas hälsa, särskilt via förorenat dricksvatten. Läckaget medför betydande kostnader för rening av dricksvatten och för känsliga näringar som fisket och turismsektorn.
De sammanlagda miljökostnaderna för allt läckage av reaktivt kväve i EU uppskattas till mellan 70 och 320 miljarder euro årligen. Det vore betydligt billigare att minska kväveutsläppen vid källan.
Kommissionen har fastställt strategierna från jord till bord och biologisk mångfald som centrala initiativ i den europeiska gröna given. Därigenom fastställs målet att halvera näringsläckaget fram till 2030.
Detta ska uppnås med hjälp av en relevant miljö- och klimatlagstiftning som genomförs och verkställs fullt ut. Nitratdirektivet är ett viktigt verktyg för att uppnå målet i vattendirektivet om god kemisk och ekologisk vattenstatus senast 2027.
Handlingsplanen för nollutsläpp syftar till att minska föroreningarna i luft, vatten och marker till oskadliga nivåer. Planen kommer att bidra till att minska föroreningarna. Handlingsplanen ska träda i kraft senast 2050, noterar kommissionen.