Nz6 3638
Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš (mitten) bjöd i veckan in 17 öst- och sydeuropeiska EU-länder som protesterar mot planerade nedskärningar i långtidsbudgeten. FOTO: Government of the Czech Republic
Jordbruk EU

EU-budgeten splittrar
länderna i väst och öst

Sjutton medlemsländer i Baltikum samt östra och södra Europa vänder sig skarpt mot försöken att banta EU:s långtidsbudget för perioden 2021-2027. De aktuella länderna möttes på tisdagen i Tjeckiens huvudstad Prag för att understryka sina krav.

En grupp länder som kallar sig ”Friends of Cohesion”, ungefär ”sammanhållningens vänner”, protesterar mot planerade nedskärningar i jordbrukets långtidsbudget och sammanhållningspolitiken efter 2020.

Med nedskärningarna försöker EU-kommissionen kompensera de årliga intäkter på omkring 30 miljarder euro som går förlorade då Storbritannien lämnar EU. EU är svårt splittrat mellan de rikare västländerna och fattigare länder i Öst- och Sydeuropa.

Vid mötet i Prag framgick tydligt att de sjutton församlade länderna i öst och syd inte har för avsikt att godta några nedskärningar inom vare sig jordbruket eller sammanhållningen. De kan i så fall fälla långtidsbudgeten, som måste antas enhälligt.

Oacceptabla förslag

De föreliggande förslagen är oacceptabla för oss, inskärpte Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš inför mötet i Prag. Hans ungerska kollega Viktor Orbán förargade sig över att de fattiga länderna avvisas med nedskärningar medan rika EU-länder blir ännu rikare.

Därmed bildar sammanhållningsländerna en klar front mot den så kallade Berlin-positionen, som består av fem länder som betalar mer än de får ut. Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige vill sänka avgifterna till EU för att spara.

Länderna anser att EU måste mätta munnen efter matsäcken och hålla budgetramen på 1 procent av bruttonationalinkomsten. De sjutton sammanhållningsvänliga länderna som själva drar nytta av stöden, vill hålla stöden på nuvarande nivå.

Den nuvarande budgeten bygger på 1 procent av EU-ländernas sammanlagda BNI, men Storbritannien har varit med som nettobetalare. Efter brexit föreslår kommissionen en budget som bygger på 1,11 procent av BNI.

Svårt att finna en kompromiss

EU-parlamentet är betydligt generösare och föreslår på sitt håll 1,3 procent. Det har fått särskilt Tyskland att protestera, eftersom landet betraktas som EU:s finansiär nummer ett. Tyskarna vill förhindra att budgeten spränger ramarna.

Inför föregående toppmöte presenterade det finländska ordförandeskapet ett kompromissförslag som inte föll någondera sidan i smaken. För nettobetalarna var förslaget för dyrt, medan mottagarländerna krävde mer.

Finland har som mål att före slutet av året lägga fram ett nytt utkast till budgetram, en så kallad förhandlingsbox med siffror. Det ska enligt planerna ske på toppmötet den 12-13 december.

Gruppen ”Kohesionens vänner” samlade 17 deltagare till tisdagens möte i Prag. Länderna var Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Kroatien, Estland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Spanien.