EU-kommissionens förslag till den länge efterlängtade reformen av gentekniklagarna (NGT) har legat på bordet sedan 2023. Trepartsprocessen har nu inletts, där rådet, parlamentet och kommissionen förhandlar om den slutliga lagtexten.
Med sitt förslag syftar kommissionen till att främja innovation och hållbarhet inom jordbruks- och livsmedelssektorn, säkerställa livsmedelstryggheten och minska beroendet av tredjeländer.
Sedan början av maj har EU förhandlat i Bryssel om möjligheterna att använda genteknik i mer eller mindre omfattande sammanhang i framtiden. I samband med det så kallade trepartsmötet pejlar kommissionen efter lösningar.
Kommissionen, EU-rådet och EU-parlamentet förhandlar om hur den jämförelsevis strikta gentekniklagen bör anpassas. Nuvarande utkast innebär omfattande avregleringar av nya gentekniska tekniker (NGT), såsom gensaxen Crispr/Cas.
Förenklade procedurer
EU-kommissionens förslag till en reform av gentekniklagarna har legat på bordet ända sedan 2023. Den viktigaste punkten är att det ska bli enklare att hantera växter som har förädlats med nya genomiska tekniker, såsom Crispr/Cas.
Förespråkare för nya gentekniker hävdar ofta att Crispr/Cas och liknande förädlingsmetoder inte egentligen är genteknik. Snarare behandlas dessa verktyg som "likvärdiga" med konventionella avelsmetoder .
Forskarsamhället har nästan enhälligt välkomnat förslaget, men politikerna har svårt att acceptera det. Även om EU-parlamentet redan har godkänt avtalets innehåll, har några medlemsländer, inklusive Tyskland, blockerat alla kompromisser i rådet under lång tid.
Genombrottet kom först under det fjärde försöket. Trepartsprocessen har nu inletts, där rådet, parlamentet och kommissionen förhandlar om den slutliga lagstiftningstexten. Det kommer inte att bli lätt.
Enligt kommissionens förslag får växter som produceras med så kallade nya genomiska tekniker (NGT) inte längre kräva komplicerade, ofta oändligt långa förfaranden för godkännande, såsom fallet är med konventionell genteknik.
Fältförsök, som är särskilt viktiga för initiala realistiska tester efter utveckling i laboratorium och växthus, måste endast registreras utan särskilt godkännande. Enskilda EU-länder får inte förbjuda odling av dessa redigerade växter i sina hemländer eller förbjuda fältförsök.
Registrering är tillräcklig
I framtiden måste fältförsök med NGT1-växter endast registreras hos en behörig nationell myndighet. Ifrågavarande myndighet har i uppgift att kontrollera att NGT1-kriterierna faktiskt gäller för respektive växtplats.
Försöket kan därefter genomföras utan ytterligare begränsningar. Publicering av respektive experiment och plats är inte obligatorisk. Kommissionen kommer endast att utfärda sammanfattande rapporter.
Om en NGT1-gröda ska släppas ut på marknaden – som utsäde för odling eller som livsmedel och foder – måste en begäran om omprövning först lämnas in till en relevant nationell myndighet.
Sökanden ska genom växtmaterial- eller sekvensanalyser bevisa att växten uppfyller NGT1-kriterierna. Om så är fallet, kan EU-kommissionen, på grundval av en inledande vetenskaplig bedömning, fatta ett beslut om godkännande.