Cirka arton procent av de servicebyggnader som byggs i de finländska kommunerna i år och nästa år kommer att ha trästomme. Det här framgår av en enkät som Rakennustutkimus RTS genomförde i slutet av 2019. I enkäten kartlades kommunernas syn på användningen av trä i byggandet.
Under de kommande åren kommer det att byggas allt fler höghus och servicebyggnader i trä. Sammanlagt 44 finländska kommuner planerar att bygga servicebyggnader av trä åren 2020-2021. Som servicebyggnader räknas bland annat daghem, skolor, äldreboenden, byggnader inom vårdbranschen och andra offentliga byggnader.
– Att antalet servicebyggnader med trästomme ökar i Finland visar att kommunerna är beredda att fatta klimatvänliga beslut också då det gäller byggande. Samtidigt är säkra och sunda byggnader naturligtvis en topprioritet för kommunerna och träbyggande uppfyller också de kriterierna, säger Petri Heino, programchef för miljöministeriets program för träbyggande.
Trähöghus inte nödvändigtvis dyrare
Enligt Heino finns det en allmän uppfattning att träbyggandet är dyrare än att bygga i betong, men han menar att påståendet inte nödvändigtvis stämmer.
– Alla vet att det är billigare att bygga småhus och radhus i trä och vi har redan exempel på höghus på fyra våningar eller mer som blivit billigare än om de byggts i betong.
Heino förklarar att en av orsakerna till att kostnaderna bedöms som högre inom träbyggande är att byggbolag, arkitekter och ingenjörer inte alltid har tillräcklig kunskap på området och att beräkningen av så kallade riskkoefficienter därför ofta blir för hög.
I Finland har det enligt Heino under 2000-talet redan byggts 475 daghem och 290 skolor i trä i Finland. I år och nästa år planerar man bygga 21 daghem och 25 skolor och undervisningsbyggnader i trä.
Brandsäkerheten prioriteras
I byggandet med massivt trä använder man sig i dag bland annat av så kallat korslimmat trä CLT (Cross Laminated Timber).
– Idag finns det tre företag i Finland som tillverkar CLT-element. Därutöver har bland annat Stora Enso en fabrik i Sverige och en i Österrike som tillverkar CLT-element. Byggnadselementen, för det mesta volymelement, som används i Finland kommer också delvis från Estland, men de är ofta gjorda av finländskt virke.
Brandsäkerhet är en av de frågor som ofta diskuteras gällande trähöghus, men Heino förklarar att bestämmelserna faktiskt är ännu strängare än för andra byggnader.
– Man skall också minnas att det som brinner först vid en husbrand är inredning och lösöre. Idag är mycket antingen gjort av eller innehåller många olika plaster som brinner bra och avger giftiga gaser. Det är gaserna som är farliga. Förr i världen var möbler och inredning oftare av helträ och andra naturmaterial och sådana brinner på ett lugnare sätt än plast.
Enligt Heino har husets stomme egentligen inte så stor betydelse för brandsäkerheten.
– Först när det har brunnit en tid börjar stommen ha betydelse. Idag är alla hus byggda så att stommen skall klara en viss tid vid brand innan den ger efter.
Kunnandet utvecklas hela tiden
Enligt bestämmelserna måste trähöghus på över två våningar vara försedda med ett automatiskt släckningssystem, det vill säga sprinkler.
– Om det börjar brinna går sprinklern på och släcker branden. Det system som oftast används idag är tillverkat av det finländska företaget Marioff. Det handlar egentligen om vattenånga som kyler ner luften och kväver branden, berättar Heino.
I betonghus finns det inte krav på att installera sprinklersystem, så på det sättet kan man enligt Heino till och med säga att trähus är bättre än betonghus beträffande brandsäkerhet.
I Rovaniemi invigdes sommaren 2019 ett åtta våningar högt trähöghus för studerande. Huset är byggt av CLT-element i massivt trä och ägs av stiftelsen Domus Arctica, som bygger och upprätthåller bostäder för studerande.
Rovaniemi stad vek från början tomten för träbyggande och enligt Heino blev huset billigare än om det hade byggts i betong.
– Kunnandet inom trähöghusbyggandet utvecklas hela tiden. Det är många experter och företag som behöver samarbeta, så det tar sin tid. Det krävs bland annat att planerarna har kunskap att arkitektoniskt utnyttja de möjligheter som trä ger. Trä är ett lättare material att jobba med än betong; man kan bland annat göra speciella takformer eller olika slags detaljer.
I Sverige, där trähusbyggande är vanligare än i Finland, har man gjort undersökningar som visar att trähöghus blir mellan tio och femton procent billigare än att bygga i betong.
– I Finland har vi däremot ett väletablerat betongelementsystem som byggfirmorna är vana vid och därför är vi kanske litet efter då det gäller träbyggandet.
Industriell prefabricering ger många fördelar
Heino talar också om fördelarna med industriell prefabricering. Det förbättrar både säkerheten och materialeffektiviteten och sänker kostnaderna.
– Ett trähus kan byggas så gott som klart i fabriken. Modulerna hämtas sedan till byggplatsen och sätts ihop där. Fördelen med att största delen av byggnadsskedet genomförs i fabriken är att alla arbetsmoment kan göras av de rätta experterna, vilket också ger en god kvalitetskontroll. Det är litet som en bilfabrik där olika skedet utförs av olika specialister.
På det här sättet görs så litet som möjligt på själva byggplatsen och därmed hålls elementen torra och processen går relativt snabbt.
– Det är också en fördel om byggnadsarbetena flyttar till fabriker utanför våra tillväxtcentra där det finns bättre boendemöjligheter för de anställda. I dag är många byggnadsarbetare tvungna att bo i ganska eländiga förhållanden under själva byggprojekten.
Också betonghus byggs i dag rätt långt med färdiga element, men en mycket större del måste göras på själva byggplatsen än då det gäller trähus.
Ett mer ekologiskt alternativ
I framtiden kommer ett av kraven för att få byggnadstillstånd att vara att man räknat ut byggnadens koldioxidavtryck, som måste ligga under en viss gräns.
– Byggbranschen använder mycket material och energi. Finland skall vara kolneutralt 2035 och utsläppen från byggande måste därför komma ner, förklarar Heino.
Han framhåller också att trä är mer ekologiskt än betong av två orsaker: För det första kräver träprodukters framställning inte lika mycket energi och för det andra binder en byggnad av trä koldioxid under hela sin livstid.
– När byggnaden i sinom tid rivs är det också lättare att separera och återanvända trä i andra byggen eller produkter. I slutändan kan trä dessutom alltid användas till energi.
Trä håller i princip hur länge som helst ifall det sköts om och inte utsätts för sådana förhållanden att det möglar eller förmultnar.
I betong sker däremot med tiden en kemisk process som i något skede förstör betongen.
När det kommer till frågor om inomhusluft kan man däremot inte rakt av säga att den är bättre i ett trähus, även om många upplever det så.
– Men genom en bättre kontroll över själva byggnadsskedet är det möjligt att undvika konstruktionsfel och därmed få ett hus av bättre kvalitet, säger Heino.