Biogas 4
Biogasanläggningen i Palopuro fungerar med en torr, satsvis process. Reaktorerna i två plansilorna töms och fylls på med ny råvara med ungefär tre månaders mellanrum. Från anläggningen matas biogas till Knehtilä och via ett annat rör fordonsbiogas till tankningsstationen. Plaströren går under marken och har inget tryck, gasen trycksätts vid tankningsstationen.
Jordbruk Maskin & teknik Landsbygdsnäringar Tema

Ekovallen blir biogas

Den agroekologiska symbiosen i Palopuro, Hyvinge, tog ett stort kliv framåt, när biogasanläggningen togs i bruk.

Trots den bitande januarikylan lockade invigningen av den nya biogasanläggningen och tankningsstationen många till Knehtilä gård i Palopuro, Hyvinge. Vita moln bildades av de väntande folks andedräkter och gasbilarna stod tålmodigt i kö för den utlovade gratis tankpåfyllningen för de femtio första.

Efter lite nybörjarhicka – tankningsautomaten misstyckte när priset var satt till noll euro – kunde Drag Racing-föraren Antti Horto som förste man ut tanka sin bil. Han har kört gasbil privat i två år och varit nöjd med sitt val, som grundade sig både av ekonomin och miljöskäl.

Vallen huvudsaken

Intresserade erbjöds en tur till anläggningen, som ligger en halv kilometers promenad från Knehtilä gård och tankningsstationen. Anläggningen är tillverkad av släkten Kalmaris företag Metener.

Johanna Kalmari berättade att anläggningen har en torr rötningsprocess. All råvara härstammar från en radie på fem kilometer från anläggningen: vall från ekoväxtgården Knehtilä, ekohönsgödsel från Mäntyniemi gård samt hästgödsel från traktens stall.

Knehtilä gård är en ekoväxtgård med 340 hektar. Meningen är att årligen röta 2.300 ton av gårdens vall. Dessutom rötas 1.000 ton hästgödsel och 80 ton hönsgödsel.

Sammanlagt produceras då 2.500 megawattimmar biogas med en metanhalt på över 70 procent. Rötningsresten på cirka 3.000 ton är näringshaltig och används på gårdens åkrar.

En del av den producerade gasen används på Knehtilä, till exempel för att driva spannmålstorken och senare producera värme till bageriet som ska bli en del av det agroekologiska symbioset. 1.700 megawattimmar förädlas till fordonsgas, det räcker till ungefär 120 personbilar.

Biogas 2 A
Johanna Kalmari från familjeföretaget Metener, som tillverkat anläggningen, berättar att det tar ungefär en dag var tredje månad att tömma reaktorerna i plansilona och fylla på med ny råvara som behövs för rötningsprocessen. I övrigt styrs anläggningen på distans.

Fjärrstyrd anläggning

Allt ligger under ett mjukt snötäcke så här års, men den största kullen litet vid sidan av anläggningen är vallreserven, som ska räcka för biogasproduktionens behov till följande vallskörd.

Reaktorerna i de två plansilorna är ordentligt isolerade mot kylan, utåt syns inget av den där pågående nedbrytningsprocessen.

– Plansilorna töms och fylls på ungefär var tredje månad, vilket tar en dag. För övrigt styrs anläggningen på distans, berättar Johanna Kalmari.

Rötningsprocessen kräver lufttäta förhållanden för att de metanproducerande mikroorganismerna ska trivas och bryta ner det organiska materialet. Processen kräver också värme.

– I reaktorerna cirkulerar varm vätska som håller värmen vid 37 grader. Produktionsmängderna är de samma oberoende årstiden, men så här på vintern är det extra viktigt att isolera ordentligt.

Biogasproduktionen kas styras något så den ökar eller minskar beroende på efterfrågan på gas.

– Vid behov kan nedbrytningsprocessen försnabbas så den bara tar två månader.

Anläggningen har också ett gaslager på 100.000 kubikmeter.

Biogas 1 A
Nivos verkställande direktör Esa Muukka, till höger, ser biogasanläggningen i Palopuro som ett led i att utveckla fungerande verksamhetsmodeller för decentraliserad energiproduktion på landsbygden. Till vänster ekojordbrukare Markus Eerola, som driver Knehtilä gård.

Stor satsning

Biogasanläggningen är en storsatsning i miljonklass. För ändamålet grundades ett nytt bolag, Palopuron Biokaasu Oy. Största delägaren är Nivos, de övriga är Metener, Knehtilä gård och Lehtokumpu gård.

Anläggningen står på Knehtilä gårds marker, som bolaget arrenderar. Själva tankningsstationen ägs helt av Nivos.

Nivos verkställande direktör Esa Muukka säger att energisektorn lever i ett brytningsskede.

– Dels på grund av klimatförändringen och med den förknippade beslut och målsättningar, dels för att den teknologiska utvecklingen gått framåt och möjliggör en lönsam decentraliserad energiproduktion.

Inom Nivos verksamhetsområde finns lantbruksdominerade områden.

– Om vi inte gör någonting och tar vara på möjligheterna försvinner de.

Biogas 3 C
Magnus Selenius, ekoodlare i Esbo, var bland de första som tankade bilen vid den nya gasstationen. Det nationella klimatmålet är 50.000 gasdrivna bilar år 2030.

Logistiken en utmaning

På landsbygden kan logistiken vara en utmaning som måste lösas, om gården själv inte har avsättning för all den energi som produceras. Till Knehtilä gårds fördelar hör att gården och därmed tankningsstället ligger tillräckligt nära gasanvändarna.

Att gå in som största investerare i biogasanläggningen i Palopuro är ett försök att utveckla en fungerande och lönsam verksamhetsmodell för biogasproduktion av lantbrukets biomassa.

– Vi försöker alltså hålla tjänsterna och kassaflödena isär och klart mätbara.

Det betyder att Palopuron Biokaasu köper in bioråvaran från gårdarna, tillverkar biogasen, säljer fordonsgasen till Nivos och den orenade biogasen till Knehtilä och även säljer rötningsresten till Knehtilä. Nivos säljer å sin sida fordonsgasen vidare via tankningsstationen eller transporterar den till sina andra tankningsstationer vid behov.

Investeringen är långsiktig, men har börjat bra.

– Jag blev positivt överraskad att det var så många som kom till invigningen. Tankningsstationen ligger nog bra till och så har en lokal bilhandlare varit aktiv med att importera gasdrivna bilar.

– Men nu borde vi i Finland vara vakna och åtminstone se till att det inte finns orättvisa ekonomiska hinder för en ökad användning av biobränslen, såsom att jordbrukets skattelättnader för bränsle inte gäller gas.

Priset på ett kilogram biogas motsvarar i dag ungefär en liter diesel, utan skattelättnaden, nämner Muukka.

Det finns cirka 40 gastankningsstationer i Finland i dag och flera är planerade. Det nationella målet är att det år 2030 finns 50.000 gasdrivna fordon. I slutet av år 2017 fanns det drygt 3.000 gasbilar i Finland.