Årets utsädesodlingar har det kämpigt när det är torrt och väldigt lite regn. Jonas Kackur och Mats Björklund på Östensögård i Pedersöre har inte upplevt en lika torr och utmanade odlingssäsong tidigare.
– Sedan 2012 odlar vi gemensamt på 140 hektar, varav största delen arrenderas. Vi har ekologisk utsädesodling med timotejfrö, korn, havre liksom vall och en del potatisodling, berättar Mats Björklund och Jonas Kackur.
I början odlades också klöverutsäde men det är mer krävande än timotejfrö och spannmålsutsäde.
– Vi är lite väl långt norrut för att tröska klöver, poängterar Jonas Kackur.
Enligt honom är spannmåls- och timotejfröodlingarna i år glesa på grund av sämre bestockning och uppkomst. Groningen har varit mycket ojämn och långsam på grund av torkan. Inget regn kom i maj och endast lite regn kom i juni och juli.
– Regnen har varit lokala för vår del. Vi fick bara ett ordentligt regn på cirka femtio millimeter på midsommaren, men efter det har endast femton millimeter kommit, framhåller Björklund.
– Vad gäller skördeförväntningarna förutspås 50-60 procent av normala skördenivåer, säger Kackur.
Hyfsad timotejfröodling
Årets timotejklubbor är kortare än vanligt, men grödan verkar ändå ha klarat av torkan relativt bra. Troligtvis är all tröskning klar inom september, säger odlarna.
Även om årets skörd blir mindre, verkar kvaliteten och sundheten bli bra i fall tröskningsförhållandena är goda.
Timotejfröodlingen är krävande, endast en viss andel ogräs eller främmande spannmålsslag tillåts.
– Skördetidpunkten är väldigt smal jämfört med korn och havre. Kraven är att torken och skördetröskan skall vara absolut rena från orenheter. När grödan är tröskad, torkad, granskad och godkänd kan man säga att skörden av timotejfrö och odlingssäsongen har lyckats, poängterar Björklund och Kackur.
Odlingsförutsättningarna viktiga
I odlingarna används rötslam med mycket lättlösligt kväve från Jeppo Biogas. Största delen av odlingsarealen vårplöjs, harvas och därefter utförs sådd. En liten del höstplöjs.
Ogräsbekämpningen utförs enligt odlingsförutsättningarna. Vissa år utförs ogräsharvning men i övrigt gäller stubbharvning. I utsädesodlingen väljs antingen tallriksharvning eller kultivering.
– Tallriksharven är bra i vallarna eftersom den skär av rötterna medan kultivatorn lyfter upp den bearbetade marken. Kultivatorn används i spannmålsodlingarna, berättar Björklund.
Kackur och Björklund förklarar att i utsädesodlingen odlas max tre år korn eller havre, enligt ekologiska odlingskrav, och efter det två år vall som efterföljs av tre år med korn eller havre. Tidvis sätts rybs in i växtföljden som skyddsgröda för vallen.
– Om rybs och vall odlas, underlättas spannmålsodlingen efteråt. Rybsen är krävande på grund av det nordliga läget. All utsädesodling är med C1-grödor och på kontrakt åt en uppköpare i Pedersöre, poängterar Kackur.
Björklund tillägger att havre är enklare att odla än korn i ekologisk utsädesodling.
Förebyggande arbete
För att klara av växtsjukdomar i den ekologiska utsädesodlingen strävar man till att odla sjukdomshärdiga grödor. Skadegörare har man inte haft några större mängder av tack vare växtföljden och det geografiska läget.
– Växtsjukdomar förebyggs med flera grödor och större odlingsareal. Med större odlingsareal sprids sjukdomsriskerna ut. Odlingsarealen måste vara tillräckligt stor för att kunna leverera tillräckligt stora utsädespartier, säger Kackur.
– Minst fem år mellan rybsodlingarna per odlat skifte behövs. Sjukdomsrisken minskar ju längre odlingsuppehållet för rybs är.
Odlingarna plockas igenom på problemogräs, främmande spannmålsslag och flyghavre.
– Finns flyghavre i odlingarna underkänns man som ekologisk utsädesodlare. Hittills har vi varit skonade. Ellinjer, fåglar, älgar och hjortar i odlingarna kollas på grund av risken för flyghavre. Flyghavrerisken är dock liten i Pedersöre, framhåller Björklund.