Köttproducenten Dick Gustafsson i Jomala på Åland är missnöjd med att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM med hot om 4.000 euro i vite ålagt honom att inom ett år anlägga en vattentät gödselstad.
– Jag vet faktiskt inte vad jag kommer att göra, säger Gustafsson, som tycker att det borde räcka med att han liksom hittills komposterar djupströet från sina får i stukor ute på åkrar innan gödseln sprids i växande gröda eller vall.
Ulfsby Gård ligger bara några kilometer norr om Mariehamn, men Gustafsson har sina 200 dikor och kalvar av rasen Highland cattle samt 800 tackor utspridda över stora delar av Åland.
Hans affärsidé, som får beröm i jordbrukarkretsar, är köttuppfödning på natur- och andra beten för att hålla landskapsbilden öppen. Hans djur betar både på köpta och arrenderade marker runt hela Åland. Exempelvis har han haft får på beten i Brändö i Ålands nordöstra skärgård.
Åtminstone vissa år har Ulfsby Gård fått de högsta lantbruksstöden på Åland, men husbonden är ändå missnöjd med hur landskapsregeringens och statens inspektörer tolkar stödreglerna för naturbeten, vall och åkermark.
Stöd både från staten och landskapet
Eftersom jordbruket är en så kallad delad behörighet mellan den åländska självstyrelsen och statliga myndigheter behandlas stödansökningar både av inspektörer vid landskapsregeringens jordbruksbyrå och Statens ämbetsverk på Åland.
Gustafsson har på olika sätt försökt få ut maximala stödbelopp, medan inspektörerna i sin tur anser att han i vissa fall gått över gränserna i sina tolkningar av gällande regelverk. Tidvis har dispyterna blivit hätska.
– Jag har belagts med sanktioner och eftersom de är progressiva har summorna blivit så höga att jag tvingats avyttra vissa delar av min verksamhet för att gården ska gå runt. Och det tycker jag inte är rätt.
I flera fall har Gustafsson besvärat sig mot stödbeslut både till landskapsregeringen och staten. Han har också fört en del tvister till Ålands förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen HFD.
Ärendet i HFD handlar om att inspektören vid Statens ämbetsverk på Åland enligt Gustafsson hyser en sådan uppenbar ovänskap gentemot honom att tjänstemannen borde anses jävig att fatta beslut som rör Ulfsby gård.
– Jag fick beskedet att behandlingstiden för ett ärende i HFD i genomsnitt är 2,8 månader och ville vänta på HFD:s utslag förrän Ålands förvaltningsdomstol tar upp mitt ärende. Men nu har jag väntat 1,7 år på HFD:s beslut.
Kompostering i stukor
Gustafsson bedriver ekologisk odling på sin gård och under många år har djupströ från Ulfsbys får lagrats i stukor på åkrar innan gödseln spridits ut i växande gröda/vall.
År 2015 började han ändå bygga kanter till en tät gödselstad, men när arbetet avbröts på grund av sjukdom drogs en del av landskapsregeringens redan beviljade stöd tillbaka.
– Men han kan alltid ansöka på nytt om han vill bygga en vattentät gödselstad, förklarar jordbruksbyråns finansieringshandläggare Leif Franzell.
Kostnaderna för en gödselstad på Åland ligger enligt Franzell vanligtvis mellan 60.000 och 100.000 euro. Landskapets totala bidrag brukar utgöra ca 45 procent av godkända kostnader.
Sedan 2015 har ÅMHM fyra gånger beviljat Ulfsby Gård undantag för lagring av all gödsel i egen gödselstad.
I samband med den senaste dispensen som beviljades 24 oktober 2018 gav myndigheten också ett ”Föreläggande om att anlägga en vattentät gödselstad”.
Detta föreläggande om lagring av stallgödsel avslutades utan vidare åtgärder den 11 maj i år, men den 22 september lämnade Dick Gustafsson in en ny anmälan om undantag för lagring av all gödsel i egen gödselstad.
– Varför räcker det inte med att jag som tidigare komposterar djupströet i stukor på åkrar, när det enligt reglerna vid ekologisk odling är tillåtet med stuklagring under två på varandra följande år, kommenterar Gustafsson.
”Gödselhanteringen fungerar inte längre”
En knapp vecka senare, den 28 september, ”ålade” ÅMHM med hot om ett vite på 4.000 euro Ulfsby Gård att senast den 31 oktober 2021 ”anlägga en vattentät gödselstad för lagring av gödsel som ansamlas från gårdens produktionsdjur eller på något annat sätt ordna en tät och godkänd lagring för gårdens gödsel”.
Beslutet fattades med hänvisning till den åländska landskapslagen om miljöskydd från 2008.
Myndighetschefen Susanne Peranders beslut på föredragning av miljöskyddsinspektören Ann-Sofi Wikingson motiveras med att ÅMHM redan vid en miljögranskning år 2010 informerade om att ”mellanlagring av djupströbäddar ska ske på en tät gödselstad och enbart undantagsvis i täckt gödselstuka på åker”.
ÅMHM hänvisar också till att den djurhållande verksamheten vid Ulfsby Gård sedan miljögranskningen år 2010 har utökats från cirka 60 djurenheter till dagens cirka 95 djurenheter.
– Utökningen av djur samt att Ulfsby Gård anmält om undantag för lagring av all gödsel i egen gödselstad i stort sett årligen sedan 2015 visar att den då redovisade hanteringen utan mellanlagring av gödsel numera inte fungerar. De återkommande stuklagringarna visar att Ulfsby Gård är i behov av att anlägga en vattentät gödselstad eller på annat sätt ordna en tät och godkänd lagringsplats för gårdens gödsel, heter det i ÅMHM:s beslut.
Gödselkraven gäller alla produktionsdjur
I en närmare förklaring för Landsbygdens Folk om myndighetens krav på vattentät gödselstad hänvisar Susanne Perander till paragraf 5 i landskapsregeringens nitratbeslut (2016:41) där det sägs att det ”på en gård där det ansamlas stallgödsel från produktionsdjur ska det finnas en lagringsplats för gödsel (gödselstad)” och att gödselstäderna ska vara vattentäta.
– Beroende på typen av djur och gödsel ska lagringsplatsen antingen vara en gödselplatta för fastgödsel eller en flytgödselbassäng om gödseln är mer i flytande form.
För Ulfsby Gård är det enligt Susanne Perander hanteringen av djupströbäddarna från fårhusen som behöver en tät lagringsplats.
– Kraven gällande gödselhantering gäller för alla typer av produktionsdjur och vattentät gödselstad kan således krävas även för gårdar med enbart fårhållning, säger Susanne Perander.
Myndighetschefen påpekar att det enligt vad som kommit till ÅMHM:s kännedom inte har förekommit några bekymmer med gödseln från Ulfsby Gårds dikor av Highland-rasen. De går hela året ute på olika beten.
– Om det bildas ansamlingar av gödsel från dikor runt till exempel utfodringsplatser, vindskydd eller ligghallar kan det krävas tät gödselstad även för gårdar med enbart utegående dikor, men det är ovanligt, förtydligar Perander.
