På Gårdskulla gård i Sjundeå lastades i onsdags en 40 fots container med ekohavre. Det är frågan om gårdens andra last med riktning Italien denna höst. I Finland är ingen beredd att betala samma pris för varan.
– Jag får 15 euro mer per ton än om jag hade sålt det här hemma, säger jordbrukaren Gustav Rehnberg på Gårdskulla.
En skruv fäst på traktorns frontlastare transporterar havren direkt från torken in i containern. Inne i containern förvaras havren i en enorm plastsäck.
Partiet uppfyller alla kvalitetskrav som gäller för ekologisk livsmedelshavre. Sorten är Belinda.
– Jag blev trött på att donera bulk till industrin, motiverar Rehnberg valet att för sju år sen övergå till ekologisk odling.
På Gårdskulla odlas idag förutom spannmål också bondböna och vall åt gårdens Angus-boskap.
Import håller priset nere
Det är aktiebolaget Farm-Xport som ordnat havreaffären med den italienska kvarnen. Bakom Farm-Xport står Max Schulman från MTK och Jukka Peltola som är deltidsanställd av SLC för att driva projektet Farmers Grain Export, vars syfte är att främja spannmålsexporten från Finland.
Schulman och Peltola deltog i torsdags i en odlarträff på Gårdskulla i Sjundeå ordnad av EkoNu-projektet.
Havren är fortfarande den växt som drar överlägset mest på ekosidan. Den odlas mest och det finns också en efterfrågan på den utomlands.
Ändå importeras det också ekohavre till Finland – inte för att vår egen spannmål inte räcker till, utan för att hålla priserna låga. Den krassa verkligheten är att det importeras mer ekohavre till Finland än vad vi lyckas exportera.
– Så fort inköparna märker att det kan bli knappt om inhemsk vara och priset kan stiga så köper de in utländsk spannmål. Så håller man priset nere, säger Schulman.
Växande efterfråga
Enligt Schulman och Peltola finns det ändå en växande efterfrågan på ren havre och ekohavre och till och med ren ekohavre.
Den som klarar av att odla ekologiska olje- och proteinväxter lär också ha en väntande marknad. Det finns till exempel en marknad för barnmat som innehåller ekologisk rybsolja, men det innebär också att kvalitetskraven är höga.
– Det kan betyda att det kommer experter från Europa som tar jordprover för att säkerställa att åkrarna faktiskt fyller alla ekologiska krav, säger Schulman.
Inhemsk böna i stället för utländsk soja
Havre utgör nästan 45 procent av all ekospannmål som odlas i Finland. Det finns också ett växande intresse för bondbönan och andra proteinväxter som foder.
I Europa finns ett ökat tryck att ersätta den sydamerikanska sojan med inhemska och europeiska proteinväxter. Här i Finland är man redan på god väg.
I USA används däremot bondbönan också i högre grad som livsmedel. Enligt Schulman kan det också finnas exportmöjligheter för ekobönder som odlar bondböna för livsmedelsbruk.
Problemet med de sorter som i dag odlas i Finland att de inte lämpar sig så väl för livsmedelsbruk, eftersom de mörknar ojämnt och därigenom inte anses attraktiva.
Det finns ändå hopp att det inom kort ska komma ut nya bön- och ärtsorter som bättre lämpar sig för livsmedelssidan.
Internationell prisdjungel
I dagens läge är det svårt att hitta information om europeiska och internationella ekopriser på nätet. Projektet Farmers Grain Export jobbar på att öka marknadskunskapen hos jordbrukarna och uppmuntrar dem att själva vara aktiva. Tanken är att skapa kanaler som gör det möjligt att exportera spannmål från dörr till dörr till ett konkurrenskraftigt pris.
Genom företaget Farm-XPort håller nu Schulman och Peltola på att utveckla sitt nätverk av uppköpare i Europa.
– För jordbrukarna är det viktigt att känna till prisbilden och den egna kvaliteten. Det gäller att hitta ett tilläggsvärde i stället för att exportera bulk, säger Jukka Peltola.
I praktiken betyder det livsmedelsduglig kvalitet, men den måste kunna garanteras.
– I Italien och Spanien är uppköparna redo att betala för kvalitet. Tyskarna uppskattar också god kvalitet, men är inte nödvändigtvis redo att betala för den, säger Peltola.
Viktigaste kriteriet är pålitlighet. Det som finns i containern måste vara exakt det som kunden har beställt.
Också i andra ändan måste allt fungera.
– Det är nu femte året jag jobbat med samma uppköpare. Först nu börjar det löpa smidigt, säger Peltola.
