Img 3977
Inom husdjursproduktionen väcker diko-, lamm- och äggproduktion det största intresset. Mest ekoproduktion finns det inom lammkött.
Jordbruk Marknad

Ekoarealen ökar sakta
men regeringens mål nås inte

Ekoarealens andel av hela landets åkerareal växer enligt prognoserna från 13 till 16 procent fram till år 2022. Trots ökningen förverkligas inte regeringens målsättning om 20 procent av arealen 2020.

I TNS Kantars översikt av 4.400 finländska lantgårdar våren 2018 är ungefär 10 procent av lantgårdarna ekogårdar. Av den odlade arealen är 13 procent ekologisk.

Ekogårdarna har större åkerareal och fler djur än medeltalet. Ekoproducenterna tror på framtiden och jobbar målmedvetet. Inställningen till gårdens nuvarande och kommande lönsamhet är mer positiv än på de konventionella gårdarna, uppger Anne Kallinen på TNS Kantar.

– Ekoproduktion intresserar och tillväxtpotentialen ökar. Andelen åkrar i ekoproduktion ökar från 13 till 16 procent under de kommande fem åren. Det är också färre ekobönder som slutar med husdjursproduktion än på den konventionella sidan. Överlag ökar intresset för ekologisk odling, men hälften av dem som är intresserade övergår till eko först 2022 eller ännu senare.

Fram till år 2022 växer antalet ekogårdar inom växtodling med cirka 100 gårdar om året. Medelstorleken på gårdarna kan under de kommande åren öka till över 70 hektar. Den största ökningen av antalet ekogårdar sker i Norra Karelen, mellersta Finland, Tavastland och Birkaland.

Stor ökning av ekologiskt lamm- och griskött

Inom husdjursproduktionen väcker diko-, lamm- och äggproduktion det största intresset.

Mest ekoproduktion finns det inom lammkött (25,3 procent av produktionen 2017) och ägg (5,7 procent av produktionen 2017).

– Inom husdjursproduktionen kan andelen ekogrisar och ekolamm komma att växa med nästan 40 procent fram till 2022, uppger Kallinen. Produktionen av ekoägg kan närapå fördubblas fram till 2025.

Faktorer som påverkar dragningen till ekoodling är bland annat bättre lönsamhet, olika stöd samt att man inte behöver köpa gödsel och växtskyddsmedel. De som däremot inte överväger en övergång till eko uppger byråkrati, ogräsproblem samt alltför utmanande förändringar som de största hindren.

Andelen konsumenter som uppger sig använda eko ökar. Varannan uppger sig öka användningen av ekoprodukter i framtiden. År 2017 var andelen ekoanvändare 2 miljoner.

– Det är 150.000 fler än 2015 och 400.000 fler än 2010, säger Kallinen.

De aktiva ekoanvändarna är så kallade matinfluencers och är ofta föregångare då det gäller mat. De följer aktivt med affärernas utbud och diskuterar ofta om mat med andra konsumenter. Den här gruppen konsumenter är också intresserade av att handla mat på nätet.

Intresset för direktförsäljning ökar också

Idag sysslar cirka 3.000 gårdar med direktförsäljning. Inom de närmaste åren ökar antalet till 3.300 gårdar.

– Vanligast är direktförsäljning av grönsaker och rotfrukter, efter det kommer ägg och lammkött. Potatisgårdarna säljer redan mer direkt till kunden (47 procent) än till den förädlande industrin (38 procent). Också försäljningen via REKO-ringar ökar, även om ivern lagt sig en aning. Idag säljer cirka 400 djurgårdar produkter via REKO och under de närmaste åren ökar antalet till cirka 600 gårdar, eller 8 procent av alla djurgårdar, säger Kallinen.

Det är främst lamm-, ägg- och dikoproducenter som sysslar med vidareförädling och försäljning av livsmedel.  Dessa producenter finns oftast på AB-stödområdet, är under 40 år och gårdsstorleken är mellan 5 och 20 hektar. Under de kommande åren sker en ökning främst på AB- och C2p och C4-stödområdena och främst inom ekogårdarna och speciellt inom kategorin unga odlare.