Medan egensinniga Åland firar självstyrelsens 100-årsjubileum profilerade sig ÅPF genom att ordna sin drive om bönderna som livsmedelskedjans sämst betalda grupp åtta dagar efter motsvarande kampanj på fastlandet.
Men också på Åland förekom både sympatiyttringar och uppmuntrande kommentarer när fem av Ålands Producentförbunds styrelsemedlemmar förra torsdagen sålde superbillig lök på Torget i Mariehamn.
– Det klagas mycket på att bönderna får så mycket stöd. Men stöden ges ju för att vi konsumenter ska få billigare mat, kommenterade en dam som ville vara anonym.
Hon är mycket prismedveten och konstaterade att just beträffande löken är prisskillnaden inte så stor mellan butikspriset och det som odlarna får.
– Men jag köper alltid åländska produkter fast de är dyrare, säger damen som flyttade från Nyland till Åland för mer än 40 år sedan.
– Och exempelvis den åländska mjölken är ju mycket godare! Synd att det finns kostrekommendationer om att barnen bara ska serveras fettfri mjölk i skolor och daghem, tycker hon.
”Bra för minnet”
Prismedveten är också Klas-Göran Hellsten, ekonom och tidigare tävlingscyklist hemma på Åland, som passade på att köpa sju kilo rödlök för 3,50 euro.
– Jag köper alltid rödmärkta varor, men här är ju priset fantastiskt! Rödlöken är bra både för hjärnan och minnet, förklarade han.
Några specialtips om maträtter med rödlök har Klas-Göran ändå inte.
– Jag sätter rödlök i all mat som jag lagar!
Pensionärsparet Bo och Helena Boström noterade också dilemmat med att den som gör mesta jobbet för maten får sämst betalt.
– Man borde kanske försöka bygga upp egna distributionskanaler. Det är ju märkligt att åländska produkter kostar mera här på Åland än på fastlandet, kommenterade Bosse.
Helena Boström känner till möjligheten att köpa direkt från producenterna via REKO-leveranser på torsdagarna, men tycker att det är lite för sällan.
”Känsligt på lilla Åland”
Under den två timmar långa informationskampanjen sålde ÅPF-arna enbart röd och gul lök trots att vd Sue Holmström ännu dagen före trodde att de också skulle kunna erbjuda exempelvis palsternacka, rotpersilja och gulbetor.
- Men odlarna vill inte synas utåt i det här sammanhanget. Det är känsligt när Åland är så litet, förklarar Sue.
Flera åländska frukt- och potatisodlare levererar varor direkt till olika butiker. Butikspriset för deras produkter är alltid högre än för affärernas bulkvaror, men få odlare vill avslöja om de själva får bättre betalt eller om butikscheferna slår på ett extra prispåslag för att utnyttja ålänningarnas väldokumenterade köptrohet för närodlat.
Sue Holmström säger att kampanjen blev en ”ögonöppnare för många” som kom till Torget.
- Flera som köpte lök valde till och med att ge mera än producentpriset som dom tyckte är alldeles för lågt.