Reg1
Planera odlingen ordentligt och välj sådana odlingsgrödor där det inte finns överproduktion, åtminstone inte nationellt. I första hand borde man överväga koriander, kummin, oljehampa, ärt, bondböna och sockerbeta, säger växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet i Åboland. ARKIVFOTO
Tema

Efterfrågan är A och O:
Vad ska man nu så i vår?

En odlingssäsong med fortsättningsvis låga producentpriser ser ut att vara förestående. En rundringning till växtodlingsrådgivare runt om i Svenskfinland ger rätt så lika svar då man frågar om vad man ska så i vår. Framför allt så säger de alla att man ska så sådana grödor som det finns en efterfrågan på.

Jan-Erik Back, växtodlingsansvarig vid ProAgria Lantbrukssällskapet i Österbotten, varnar för att odla onödigt mycket korn.

– Prisnoteringarna på korn är just nu rätt så låga och det är också ett sädesslag som vi årligen brukar ha överproduktion av i Finland.

Olika specialgrödor är ett alternativ till att odla korn.

– Här i Österbotten har vi ju nära till uppköpare av kummin, men också export av matpotatis som konkurrenskraftiga alternativ. Ett annat intressant alternativ börjar vara sockerbeta, där det nu finns intressanta lösningar med entreprenörer för såväl sådd som upptagning. Därmed behöver man inte skaffa dyra maskiner för att testa på en ny gröda ett år eller två, säger han.

Reg2
Prisnoteringarna på korn är just nu rätt så låga. Odla inte onödigt mycket korn, varnar Jan-Erik Back, växtodlingsansvarig vid ProAgria Lantbrukssällskapet i Österbotten. ARKIVFOTO

Växtföljden är alltid viktig

I Nyland betonas växtföljden, men också övervintringssvårigheterna för höstsäden. Patrik Erlund är växtodlingsagronom vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

– Höstsäden och dess övervintring oroar mig. Inte kan man ju säga att det ser bra ut. Speciellt i västra Nyland har isen legat redan länge och ligger där än.

Han påminner också om växtföljdens betydelse.

– Växtföljden är viktig. Och kanske speciellt de långsiktiga positiva verkningar som den ger. Proteingrödor behövs och oljeväxter är onekligen ett positivt inslag och där finns det ju inget problem med avsättningen i varje fall, säger Erlund.

Extensiv odling kan vara intressant.

– Att hålla en del arealer i mer extensiv odling, till exempel med olika vallar är kanske inte ett dumt alternativ med tanke på markstruktur eller om man bara helt enkelt inte vill så spannmål, säger Erlund.

Utsädets skick är speciellt viktigt inför årets vårbruk.

– Med tanke på vårsådd spannmål så ska man kolla grobarhet och att utsädet överlag är i skick, speciellt med tanke på hur säsongen ifjol såg ut, avslutar han.

Det ska finnas efterfrågan på det man odlar

Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet i Åboland betonar också att det ska finnas en efterfrågan på det man odlar.

– Planera odlingen ordentligt och välj sådana odlingsgrödor där det inte finns överproduktion, åtminstone inte nationellt. I första hand borde man kanske tänka på lite udda grödor som koriander, kummin, oljehampa, ärt, bondböna och sockerbeta. Sockerbetan var förresten den enda grödan som gav plusresultat ifjol, eventuellt med undantag för höga höstsädsskördar.

Oljeväxterna kan vara ett reellt alternativ.

– Oljeväxterna är kanske utmanande odlingsmässigt, men också intressanta marknadsmässigt på grund av att oljeväxtpriset är bundet till rapsnoteringen på Matif-börsen i Paris. Och dessutom anges det priset på förhand, redan före sådd.

Havre är trots allt en exportprodukt, trots att det just inför årets odlingssäsong varnas för en överproduktion av havre.

– Undvik spannmål, alltså vårsådd stråsäd, till allt pris. Om man nu med våld ska odla vårspannmål så kanske havre, som ju exporteras från Finland, ändå är det bästa alternativet, säger Fritzén.

Reg4
Det här är kanske mitt viktigaste råd inför odlingssäsongen och vårbruket: att det ska finnas en marknad för och en tydlig efterfrågan på det man odlar, säger Dennis Grönroos, växtodlingsrådgivare vid DG Växt på Åland.

Marknaden kommer alltid först

Dennis Grönroos, växtodlingsrådgivare vid DG Växt på Åland, betonar också att det ska finnas en marknad.

– Det är kanske mitt viktigaste råd inför säsongen. Att det finns en marknad för och en tydlig efterfrågan på det man odlar. Kontraktsproduktion är inte helt fel.  Här på Åland är ju till exempel chipspotatis och lök givna kontraktsodlingsgrödor.

Vidare kommenterar han prisbildningen på matpotatis.

– På fastlandet kan man notera att det börjar ljusna för priset på matpotatis, för inhemsk efterfrågan men kanske framför allt för export. Det är närmast det höga priset på matpotatis i Mellaneuropa som driver upp matpotatispriset i Finland just nu, säger Grönroos.

Avslutningsvis säger Grönroos att olika slags gröna arealer kan vara fullgoda alternativ, som avbrottsgrödor men också i övrigt.