Att förse livsmedel med djurvälfärdsmärkning medför såväl större kvalitetskrav inom matproduktionen som förbättrad information för konsumenter. Det betonar Jarkko Niemi från Naturresursinstitutet Luke i Seinäjoki.
Forskarprofessor Jarkko Niemi lägger inledningsvis ut texten om det aktuella djurvälfärdsmärkningsprojektet som drivs i Lukes och Pellervos regi, när LF:s utsände träffar honom för en pratstund om aktuella djurvälfärdsfrågor.
– Målet med det här märkningsprojektet är att kunna ta i bruk ett kvalitetsmärke i stil med till exempel ”Gott från Finland” (Hyvää Suomesta). Märket informerar konsumenter framför allt om vilka slags produktionsmässiga krav som har uppfyllts, säger Niemi.
Konsumenter sätter stort värde på djurs rörlighet
Han berättar att resultat från en enkät som har riktats till 1.200 respondenter i olika åldrar i hela Finland håller på att analyseras.
– Det framgår bland annat att konsumenterna sätter stort värde på produktionsdjurens fria rörlighet. Likaså anses hälsovårdsstjänster för djur och förebyggande av sjukdomar vara av stor betydelse.
Djurvälfärdsmärkningsprojektet pågår till årsskiftet och enligt planerna ska ett förslag till välfärdsmärke presenteras i slutet av året. Jarkko Niemi räknar med att konkreta försök på marknaden kan bli aktuella under 2020.
I samband med projektet studeras också olika valmöjligheter för att täcka extra kostnader som uppstår för producenternas vidkommande.
– Priserna på produkterna kan enligt konsumenterna höjas en aning om man satsar på djurens välbefinnande. Alternativt tror de att industrin och handeln kan hjälpa till med extra finansiering via fonder.
– Dessutom är det för trovärdighetens skull viktigt att en utomstående aktör och informatör utanför produktionskedjan är kopplad till och ger information om välfärdsmärkena. Rollen kan till exempel ges till någon konsumentorganisation eller djurrättsorganisation, säger Jarkko Niemi.
Kvalitetsmärken i stil med det kommande välfärdsmärket har redan tillämpats i viss utsträckning i Finland – till exempel när det gäller ägg från frigående höns, nötkött från betande nötkreatur och ekologiska produkter.
– Av våra grannländer är det Danmark som har hunnit längst på det här området. Där har svinköttsprodukter varit kvalitetsmärkta ett tag. Välfärdsmärken är också vanliga i England, Holland och Tyskland, säger Niemi.
Tillräckliga veterinärtjänster?
Den framskjutna nya djurskyddslagen, som ska ersätta den drygt 25 år gamla nuvarande versionen, kommer att vara ett ärende för Finlands nästa regering att behandla.
– I princip är målsättningarna i det aktuella lagförslaget bra. Att man fäster större vikt vid djurens allmänna välmående, större rörlighet för djuren och effektivare smärtlindring är ett steg i rätt riktning.
Landskapsreformens fall innebar att reformen av djurskyddslagen inte kunde verkställas under den ännu pågående regeringsperioden. Vad som händer med lagförslaget framöver är oklart.
– Jag tror inte att den föreslagna lagen kommer att medföra några större ekonomiska förändringar för producenternas del på kort sikt. Om de långsiktiga effekterna är det svårare att uttala sig om.
– Övergångstiden för producenterna kommer samtidigt att vara lång och utsträcka sig över 5-15 år, säger Niemi.
Huruvida utbudet av veterinärstjänsterna i Österbotten och andra delar av landet är tillräckligt i dagsläget är en fråga som Jarkko Niemi inte kan kommentera.
– Hur veterinärtjänsterna ska organiseras är något av en ”smärtfråga” för kommunerna. Den vanliga indelningen är att kommunerna upprätthåller tjänster för produktionsdjur medan privata veterinärkliniker erbjuder vård av sällskapsdjur. Detta är fallet särskilt i stora städer.
– I glesbygder där antalet produktionsdjur eller sällskapsdjur är lågt är det viktigt att säkerställa tillgången på veterinärtjänster. Gemensamma servicefunktioner för båda kategorierna kunde vara en lösning, tillägger Niemi.
Insektuppfödningen under utveckling
För drygt ett och ett halvt år blev det tillåtet att odla ett tiotal livsmedelsinsekter i Finland. Den vanligaste inriktningen är produktion av hussyrsor, men det finns också andra nischer som till exempel mjölmaskar och olika slags larver.
– Just nu finns det ungefär femtio aktiva insektuppfödare i hela landet varav några är stationerade i Kurikka- och Seinäjokitrakten. Överraskande många små start up-företag har kommit igång, säger Jarkko Niemi.
Han tror att den finländska insektbranschen kan växa till sig en del i framtiden även om den inte kommer att bli mainstream. Förändringarna kan börja märkas kanske om 5-10 år, spår han.
– Det finns några starka faktorer som talar för insektuppfödning. Det är framför allt en framtida miljövänlig produktionsform och insekter är därtill en utmärkt proteinkälla för människor.
– Möjligheter till automatisering bör utredas inom branschen. Hittills har det i hög grad handlat om manuellt arbete. Därtill kommer det att behövas fortsatt produktutveckling, säger Niemi.
På konsumentplanet är det i första hand ungdomar som kan tänka sig att äta insekter. Dessutom är män något mera benägna än kvinnor att testa alternativet.
Också i den inhemska restaurangvärlden avspeglas den moderna insekttrenden. Matinsekter finns på menyer åtminstone i Helsingfors och södra Finland samt i Seinäjoki. Några renodlade insektrestauranger handlar det dock inte om.
– I Kurikka är det idag möjligt att äta pizza med syrsor som extra ingrediens, nämner Jarkko Niemi som exempel.