Nya metoder har utvecklats för maskinell bärgning av vitmossa och samtidigt som verksamheten effektiveras har bärgningsarealen ökat år för år. Samtidigt har diskussionen om hållbarheten i bärgningen ökat med tanke på naturens mångfald och klimatkonsekvenserna. Vitmossa används som material i växtunderlag i växthus för att ersätta bland annat växttorv.
Att bärga vitmossa är inte reglerat på samma sätt som till exempel torvproduktionen. Ett utvecklingsprojekt för att styra bärningen av vitmossa och utveckla förfaringsmetoder har därför inletts i NTM-centralen i Södra Österbotten.
Då vitmossa bärgas lösgörs levande vitmossbiomassa från myrens yta.Enligt undersökningar skulle vitmossan återhämta sig senast inom 30 år från att området har bärgats. Det finns dock inte forskningsdata om konsekvenserna av långvarig bärgning.
För att styra bärgningen av vitmossa och utveckla förfaringsmetoder har ett utvecklingsprojekt inletts med målet att utreda metoder för att bärga vitmossa samt styra och följa upp bärgningen i Finland. Projektet koordineras av NTM-centralen i Södra Österbotten och finansieras av Miljöministeriet.Arbetet inom projektet sker i samarbete med myndigheter, aktörer inom branschen samt forskare.
Syftet med projektet är att utarbeta kriterier för hållbar bärgning av vitmossa. Dessutom kommer man att utreda hur bärgningen av vitmossa kan styras och om det behövs ändringar i lagstiftningen för att man ska kunna utveckla styrmedlen.
– När det gäller hållbar bärgning av vitmossa är det centralt att bärgningen riktas till myrar med ringa naturvärden och att bärgningsmetoderna utvecklas på så sätt att vitmossa snabbt kan börja växa på nytt, konstaterar projektkoordinator Ari Koski från NTM-centralen i Södra Österbotten.