Farprod1
Årets fårgård 2019 finns i Bertby i Vörå och drivs av Christer Ollqvist och Milla Alanco-Ollqvist. De har 200 tackor och har lamköttproduktion som huvudinriktning. Vi är glada för utmärkelsen, säger de.
Jordbruk

Deras gård är
årets fårgård i Finland

En långsiktig och framgångsrik avel. Engagemang i branschens föreningsliv och intressebevakning. Så löd några av motiveringarna när Finlands fårförening utsåg Christer Ollqvists och Milla Alanco-Ollqvists gård till årets fårgård 2019.

– Vi är med i det mesta när det kommer till fårbranschen och det är roligt att arbetet uppmärksammas och uppskattas. Det var en ära att få ta emot utmärkelsen, säger Milla Alanco-Ollqvist.

Hon driver tillsammans med sin man Christer Ollqvist en fårgård i Bertby i Vörå. Gården utsågs till årets fårgård 2019 på Finlands fårförenings höstmöte i början av november. Några viktiga motiveringar som nämns är gårdens långsiktiga, exemplariska och framgångsrika avelsarbete.

– Vår inriktning är köttproduktion och då är aveln grunden. Det enda sättet att få bra kvalitet på djuren är att satsa på avel, förklarar Christer.

Sedan starten 1992 har Ollqvist haft finsk lantras, men förra året gick de huvudsakligen in för rasen Texel.

– Orsaken till att vi bytte till Texel är att de är mer lättskötta med färre lamm och bättre slaktkroppar. Vi har bara tjugo tackor av finsk lantras kvar. Vi seminerar för att få in nytt blod, nya typer och linjer men huvudsakligen har vi cirka tio baggar i arbete fördelat på våra 200 tackor, berättar Christer.

Utfodringen viktig

En annan grundläggande sak i all form av husdjursproduktion är utfodringen.

– Ensilage är huvudingrediensen inom lammköttproduktion så därför satsar vi på utfodringen. Vi utgår också från ätindex så att vallen tas när den smakar bäst. Får är aningen kräsna och fodret måste vara bra för att de ska äta ordentligt, säger Christer.

Milla fortsätter:

– Uppföljningen är också mycket viktig – det gäller både i fårhuset, vid datorn och på åkern. Man måste följa med utfodringen kontinuerligt. Utöver det väger vi våra lamm varje vecka så att vi vet att tillväxten är optimal.

Gården följer ett årsschema där lamningarna startar i februari och pågår i 2,5-3 månader. Inom september ska lammen ha nått en medelslaktvikt på 23 kilo.

– Vi siktar på att ha sålt 60-70 procent av lammen inom september. Hittills har vi levererat till Österbottens Kött, men vid årsskiftet slutar Atria med lamm- och fårslakt, vilket innebär att vi måste hitta en ny samarbetspartner. Det finns ett tiotal aktörer som köper in lammkött så det ska inte vara svårt att hitta en ny, menar Christer.

I likhet med många övriga produktionsinriktningar har producentpriserna inom fårnäringen varit för låga de senaste åren. Medelpriset har varierat mellan 3,5-4,5 euro per kilo.

– Jag skulle vara nöjdare med ett medelpris på 5,5 euro per kilo, men nu ligger det i botten. Våra priser motsvarar det i Nya Zeeland som har möjligheter till en helt annan produktion mängdmässigt. Priserna är också högre i Mellaneuropa och det är beklagligt, menar Milla och Christer.

Farprod2
Utmaningarna är många inom fårnäringen. Producentpriserna är låga trots att självförsörjningsgraden är låg, kring 55 procent i år. Positivt är däremot att importen minskade i fjol. Eftersom marknaden inte fungerar är stöden livsviktiga för näringen.

Marknaden fungerar inte

Att priserna är för låga ter sig märkligt med tanke på att Finlands självförsörjning av lammkött är kring 55 procent. Enligt statistik konsumerades 0,7 miljoner inhemskt lammkött under januari-september 2019. Räknas importen in uppgår konsumtionen till 1,3 miljoner kilo.

– Positivt i kråksången är att importen har minskat en aning från i fjol och samtidigt har vi också exporterat en del lammkött från Finland. Orsaken till att priserna ändå är i botten är att produktionskedjan inte fungerar, säger Christer.

Och fortsätter:

– Det största problemet vi har i dag är att ingen av de tre stora slakterierna satsar på lammkött. Det finns resurser för att marknadsföra och mångdubbla produktionen. Samtidigt verkar det som att partihandeln och handeln överlag inte är så intresserade av inhemskt lammkött. Vi kan inte skylla på konsumenterna, menar han.

För att öka marginalerna har en del lammproducenter gått inför direktförsäljning av kött. Det tycker Milla är positivt, men den formen passar inte alla.

– Cirka en fjärdedel av producenterna har direktförsäljning, men det kräver mycket jobb. Man ska kunna sälja, marknadsföra och vara beredd på att köra ut köttet till konsumenterna. Det är ett bra alternativ för vissa, men passar inte alla och direktförsäljningen räddar inte näringen, säger hon.

Bevakar stöden

Så länge marknaden inte fungerar är stöden fortsatt mycket viktiga för fårnäringen. De båda har därför aktivt engagerat sig i intressebevakningen av näringen. Christer var i många år ordförande för ÖSP:s fårproducentutskott och numera medlem. Han är också med i Livsmedelsverkets kundråd som förbundets representant.

Dessutom aktiv inom MTK:s intressebevakning kring fårnäringen, och styrelsemedlem i Österbottens fårandelslag. Till vardags arbetar Milla som specialkunnig inom lamm- och getsektorn vid Proagria i Södra Österbotten.

– Intressebevakning är viktigt och vi har varit inblandade i det mesta när det gäller den biten, konstaterar de.

Tackstödet är ett viktigt stöd som bevakas aktivt. För att få det stödet är produktionskravet per tacka i medeltal ett lamm.

– Har man exempelvis 100 tackor måste man få minst 100 lamm för att få stöd för 100 tackor. Produceras bara 90 lamm blir stödet därefter. Ett annat viktigt är stödet för slaktlamm. Det är mycket viktigt att uppnå produktionskraven och att stöden bibehålls på nuvarande nivå för branschen klarar inte stödsänkningar med tanke på hur marknaden fungerar nu, säger de.

Farprod3
Sedan starten 1992 har Ollqvist haft finsk lantras, men förra året gick de huvudsakligen in för rasen Texel.