De förlorar tusentals euro
när stödvillkoren för skogsbete
har skärpts
Många skogsbeten uppfyller inte längre kraven för miljöavtal. Det har drabbat många jordbrukare som ingått avtal. De ekologiska köttproducenterna Mats och Pauliina Holmqvist förlorar nu tusentals euro i ersättning för upprätthållandet av betesmarkerna.
– Hela situationen är mycket förvirrande och vi har inte fått någon egentlig förklaring till vad det är som har ändrat. Det är otroligt frustrerande att inte få några klara svar, säger Mats och Pauliina Holmqvist.
Holmqvist är ekologiska köttproducenter i Linnusperä i Karleby. Sedan 1990-talet har de utnyttjat markerna i närheten av gården för bete. Nötdjuren har betat i skogen och på mindre åkerområden inklämda i landskapet där gräs inte kan slås.
– Det har känts bra att ha djuren på bete för det är vår filosofi. Det bidrar till att hålla landskapet öppet, vårdbiotoperna vårdas och mångfalden och biodiversiteten ökar. Vi har gjort en insats för miljön, konstaterar de.
Producenterna har likt många andra ingått miljöavtal för områden som är stödbara, till exempel för skogsbeten. För upprätthållandet fås en ersättning för inköp av stängsel och arbetet för att inhägna området.
Holmqvist har avtalat om 21 hektar betesmarker och fått ersättningar på cirka 9.000 euro per år.
– Det går åt mycket arbetstid för att upprätthålla vårdbiotoperna. Varje år ska stängsel repareras och sly ska också slås längs med inhägnaderna. Det blir ganska många arbetstimmar per år och ersättningen har varit tacksam, förklarar Pauliina.
Förlorade 7.000 euro i ersättning
Men i fjol hände något och NTM-centralen godkände endast två hektar som uppfyllde kraven för att ingå miljöavtal. Därmed förlorades cirka 7.000 euro, vilket är 80 procent av ersättningen.
– Nu får vi enbart cirka 2.000 euro i ersättning. Ekonomiskt är det förstås en stor smäll, konstaterar Mats.
Holmqvist är inte ensamma om att drabbas. Många andra djurhållare som i åratal fått godkänt betesmarker och därmed varit berättigade till ersättning har råkat ut för samma sak.
En av dem är Conny Englund, fårproducent i Pedersöre. Han har ingått miljöavtal på ett naturbete på 11,02 hektar vid kusten – men i fjol godkändes bara 5,45 hektar.
– Jag förnyade avtalet i fjol och trodde det skulle fortsätta som vanligt. Men nu godkändes bara hälften som naturbete och jag är otroligt besviken. Hade jag vetat att något ska ändras gällande hur inventerarna klassificerar betesmarkerna skulle jag inte ingått nytt avtal. I praktiken ska jag upprätthålla samma betesmark, som är inhägnad, till halva ersättningen, säger Englund.
Och fortsätter:
– Ersättningen som jag förlorar är inte så stor, men jag har hört om andra som drabbats värre. En jordbrukare lär ha förlorat hela 80.000 euro i ersättning på grund av det här.
Skogsbeten har fallit bort
En vårdbiotop beskrivs i miljöavtalet som följande: klippängar, torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap.
För en vårdbiotop som klassificeras som nationellt eller regionalt värdefull är ersättningen 610 euro per hektar och för övriga avtalsområden, som är lokalt viktiga, är ersättningen 460 euro per hektar.
Det som har ändrat är tolkningarna av vad som kan utgöra skogsbeten.
– Merparten av områdena som inte godkänns verkar vara skogsbeten och beten på holmar. Men det är det här som är så konstigt. Ingen verkar riktigt veta vad som hänt och varför områdena klassificeras annorlunda, säger Englund.
Han får medhåll av Holmqvist.
– Synen på skogsbete verkar har skärpts och på något sätt verkar det nu finnas för många träd i vår skog och att fodervärdet måste vara tillräckligt högt. Men någon klarhet i vad som exakt har ändrat får vi inte av någon, säger Mats.
Missnöjda över avslag
Pauliina och Mats Holmqvist har bjudit in granskare från NTM-centralen. Det är alltså NTM-centralen som inventerar områdena och Livsmedelsverket som betalar ut ersättningen inom ramen för miljöavtalet som ingås.
– Vi har haft hit totalt sju granskare och frågat om råd om vad vi ska göra. Ska vi ta bort några träd för att skogsbetet ska godkännas eller hur ska vi göra? Men i inventeringsrapporten blev alltså merparten inte godkänt.
Holmqvist kommer att fortsätta ha djuren på skogsbete som sedan många år är inhägnade med staket. Som ekoproducenter ska djuren också vara ute på bete, men de har inte tillräckligt med beteshagar i närheten av driftscentrum.
– Vi måste och vi vill ha våra djur på bete och därför måste vi fortsätta ha dem på bete eftersom vi behöver betesmarkerna i skogen, säger Pauliina.
Holmqvist har inte fått stödbeslutet ännu, utan enbart rapporten från fältinventeringen. Men de förväntar sig att beslutet antagligen kommer att överensstämma med granskningens föreslagna avslag.
– Om utslaget är detsamma kommer vi att skriva besvär till NTM-centralen och utgående från deras svar går vi vidare till förvaltningsdomstolen, säger de.