Danmark ska strypa jordbrukets CO2-avtryck med en CO2-skatt. Det föreslår en expertgrupp som nyligen presenterade sin rapport för offentligheten. Beroende på modell, skulle skatten motsvara mellan 17 och 100 euro per ton.
Expertgruppen för en grön skattereform har presenterat tre huvudmodeller för en enhetlig CO2-skatt på jordbruket. Reformen siktar till att klara 2030-målen och lägga grunden för en långsiktig reglering mot klimatneutralitet fram till 2045.
Den kontroversiella rapporten publicerades med ett och ett halvt års försening. Den har utarbetats av en kommitté under ledning av ekonomiprofessorn Michael Svarer i Århus. Texten innehåller gott om sprängstoff.
Jordbruket står för omkring 30 procent av CO2-utsläppen i Danmark och följaktligen skjuter kommittén in sig på producenterna. Receptet går ut på en skärpt beskattning av jordbruket. Både växtodling och djurhållning kan känna sig träffade.
Tre modeller för CO2-skatten
Köttet som ligger hemma i kylen hos konsumenterna går enligt denna modell fri från CO2-skatt. Motiveringen är att konsumenterna släpper ut kännbart mindre mängder CO2, jämför med produktionen. Därför ska produktionen beskattas i första hand.
Den så kallade Svarer-kommittén föreslår tre olika skattemodeller för jordbruket. Skatterna varierar mellan 16,50 euro och 97,50 euro per ton. Men det kan inte undvikas att alla tre modeller sannolikt kommer att resultera i förluster av arbetsplatser, medger Svarer.
Danmark har satt upp ett mål att minska sina utsläpp av CO2 med 70 procent från 1990 fram till 2030. Experternas rekommendationer ska nu ligga till grund för förhandlingar om en grön skattereform i samarbete mellan regeringen och agrar- och miljöorganisationer.
CO2-avgiften ska i kombination med ny teknologi bana väg för en grön omställning inom jordbruket, poängterar Michael Svarer. Avgiften kan beröra tusentals jobb inom jordbruket. Konsumenterna måste också räkna med konsekvenser.
Danmarks jordbruk gör redan väldigt mycket för att producera mat på ett klimateffektivt sätt. Men vi kan ytterligare bättra oss så att resten av världen kan lära av vårt goda exempel, säger livsmedelsminister Jacob Jensen.
Jordbruket ska utvecklas
Enligt Jensen är huvudmålet att utveckla jordbruket utan att avveckla det. Den nya CO2-skatten ska inte skicka jobben utomlands. Branschens konkurrenskraft ska upprätthållas och stärkas, tillägger han.
Stigande priser på kött och mjölk kan bli följden, enligt den utredning som Michael Svarers arbetsgrupp har kommit fram till. Än så länge ligger det danska jordbruket långt från de målsättningar som hägrar.
Experterna erkänner att åtskilliga jordbrukare sannolikt måste söka sig nya jobb om klimatskatten blir verklighet. En god nyhet är att arbetslösheten inte måste bli långvarig. Det finns gott om arbetsplatser inom andra sektorer i Danmark.
I sin rapport lägger arbetsgruppen fram tre modeller. I alla tre modeller finns tusentals lediga jobb fram till 2030, då skatten enligt planerna slår till på allvar. Experterna räknar med att arbetskraften fördelas över hela ekonomin.
Drabbar regionerna
Men skillnaderna mellan regionerna kan bli stora, påpekar Steffen Damsgaard vid Landdistriktens Faellesråd i en kommentar för Danmarks Radio. LF är en organisation som bevakar landsbygdens intressen.
I vissa kommuner jobbar upp till 18 procent av de sysselsatta inom livsmedelsbranschen. Enligt Damsgaard kan införandet av en grön skatt på jordbruket leda till en massiv utflyttning och en försvagning av företagsamheten.
Då försvinner många jobb på gårdarna och i företag som lever på att förädla produkter eller levererar varor till jordbruksnäringen. Därför är det viktigt att en grön skattereform inte ska missgynna landsbygden.
Damsgaard uppmuntrar därför politikerna att välja den mildaste modellen i Svarer-rapporten. Jobben behövs på landsbygden för att hålla de danska regionerna levande och kraftiga.