Danmark fick före julen en ny koalitionsregering med tre partier. Mette Frederiksen fortsätter som statsminister. Regeringen planerar bland annat en CO2-skatt för jordbruket. Planerna kritiseras på jordbrukarhåll.
Mette Freredriksens nya regering är en koalition av socialdemokraterna, liberalkonservativa Venstre och de liberala Moderaterna. Regeringsprogrammet omfattar bland annat en CO2-skatt på biologiska processer.
Planerna kommer att införas på lång sikt. Skatten ska ligga på knappt 150 euro per ton CO2-utsläpp och introduceras fram till 2030.
Därmed kommer Danmark att följa Nya Zeelands exempel. Landet blir först i världen med en klimatskatt på boskap från 2025.
En majoritet i Folketinget anser att de danska bönderna framöver borde betala för utsläppen av klimatgaser från boskap och marker. En expertgrupp rekommenderar att Danmark följer den nyazeeländska modellen.
Skatten kan bli dyr för bönderna
Danska industriföretag betalar redan en klimatskatt, men det är svårare att enas om metoderna för beräkningen av jordbruksutsläpp. Kalkyleringen förorsakar problem då djurgårdar och växtodlingar fungerar på olika sätt med avseende på utsläpp.
Inom jordbruket fungerar industrimodellen inte. Enligt expertgruppens förslag ska bönderna få välja mellan två redovisningsmodeller för klimatkontot. Antingen en grövre, men enklare redovisning, eller en mer detaljerad kalkyl.
Den enkla redovisningen bygger på standardberäkningar för utsläpp från kor och åkrar. Den detaljerade varianten är arbetsdryg men tillåter en detaljerad dokumentation av klimatåtgärderna. Bonden får fler chanser till avdrag på utsläppskontot.
Intäkterna från jordbrukets utsläpp redovisas som en skatt och samlas på ett konto. Därifrån ska pengarna återföras till jordbruket för att bidra till forskning och utveckling som ska främja en grön omställning inom sektorn.
Producenterna starkt kritiska
Den danska branschorganisationen för jordbruk och livsmedel, Landbrug & Fødevarer, är starkt kritisk till förslaget. Enligt L&F-ordföranden Søren Søndergaard riskerar en avgift av denna storlek att få negativa konsekvenser för det danska jordbruket.
Enligt Søndergaard motsätter sig det danska jordbruket skatter på agrobiologiska processer, eftersom det finns andra och bättre möjligheter att nå samma målsättningar. Han betraktar regeringens initiativ som ett stort experiment.
Samhället kommer att dra bort ekonomiska resurser från jordbruket, resurser som i sin tur saknas i den sociala omvandlingen inom sektorn. Å andra sidan kan L&F inte förneka att det finns en bred politisk majoritet för en skatt. Den får man antagligen leva med.
L&F-ordföranden vädjar till den nya regeringen att införa klimatåtgärder som respekterar jordbrukets arbetsplatser och den inhemska matproduktionen. Det danska jordbruket får inte försvagas. Skattepengarna måste flyta tillbaka till jordbruket.
Nya Zeeland inför avgift 2025
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har meddelat att landets regering inför en motsvarande skatt på emissioner från kor och andra idisslare från 2025.
Intäkterna från skatten ska tillfalla forskning och finansiering av ny miljöteknik inom området.
Enligt landets premiärminister Jacina Ardern kommer Nya Zeelands jordbruk att bli först i världen med att skattebelägga klimatutsläpp från jordbruket. Detta ska ge landets jordbruk viktiga konkurrensfördelar på de internationella marknaderna.
Inget annat land i världen har tidigare utvecklat ett system för prissättning och nedskärningar av jordbrukets klimatutsläpp. Enligt regeringen ökar detta Nya Zeelands chanser att öka exporten till de globala marknaderna.