Mjölkbonden Johan Åkerblom, 46 år, i Saltvik Fremmanby på Åland, svalde år 2007 med ”hull och hår” betet om mjölkningsrobotens fördelar för att bland annat få mera tid för familjen. Men efter många problem med tekniken och en leverantör som inte kunde erbjuda tillräckligt bra service har han bland andra tillsammans med sin nu 78-årige far Göran byggt en dubbel 20-mjölkningsgrop av ny och begagnad utrustning som han köpt från olika håll i Europa.
– En billigare lösning. Jag räknar med att investeringen på det här sättet betalar sig närmare tio år snabbare jämfört med enbart ny utrustning för mjölkningen.
Åkerblom tyckte att ”allt flöt på som en dröm” under den första tiden med mjölkningsroboten.
– Men sen hände en sak tätt följt av en annan och inom en ganska kort tid hade jag tre faktorer som direkt påverkade funktionen. Två av faktorerna var direkt knutna till robotens funktion.
Ett år efter starten hade han flera rådgivare och experter inkopplade för att lösa problemen med att mjölkproduktionen inte nådde uppställda mål.
– Vi ändrade både på det ena och det andra, men ingenting hjälpte riktigt.
Rysslandsblockaden stoppade investering
Åkerblom förstod att han kunde åtgärda ett av problemen genom att lägga om avelsstrategin för att få fram kor som bättre passade för robotmjölkning. Men han konstaterade att det skulle ta alldeles för lång tid att nå tillräckligt bra resultat och det skulle ändå inte påverka de andra problemen.
Han tyckte att det var dags att stänga av roboten när han märkte att årskostnaderna för roboten år 2014 motsvarade ett års lön för en anställd. Dessutom hade han på bordet uppgraderingsofferter motsvarande ytterligare en halv årslön.
– Tillsammans med ProAgria hade jag tittat på hur andra i liknande situation hade löst problemet. Då hade jag också utarbetat en plan för att komma vidare så det blev helt uteslutet att investera mer i den befintliga roboten.
Han hade redan lämnat in ansökan om finansiering för att byta till en mjölkningsrobot av annat märke när EU:s blockad mot Rysslands annektering av Krim medförde så kraftiga sänkningar av mjölkpriserna att finansiärerna ville vänta med investeringen.
Också för mejeriet blev det kris och när det 2017 ”äntligen såg ut att lossna” var det sådan högkonjunktur i den åländska byggsvängen att det inte gick att få tag på någon firma för att bygga om ladugården.
Stressande väntan medan korna mjölkas
Men för ett år sedan kom han igång med utbyggnaden. Tillbyggnaden har bland annat ett ”växthustak” av genomskinlig plast.
– Dels för ljusets skull samtidigt som byggnaden också är klar för alternativ användning. Naturligtvis spelade det billigare priset också en roll.
Nu håller Johan och hans medhjälpare på att lägga sista handen vid en nygammal mjölkningsgrop där 40 kor ska kunna mjölkas samtidigt.
Men redan 2013 hade han i den gamla ladugården byggt en mobil 1x8 mjölkgrop, eftersom mjölkningsroboten inte klarade av gårdens alla kor.
– Först använde vi den för att mjölka de kor som inte fungerade i roboten, men sedan 2015 mjölkas hela besättningen i den här rampen. Det fungerar tillfredsställande för upp till tre grupper, men när man har tolv grupper är det inte roligt.
Med hjälp av videofilmer som han själv spelade in märkte Johan att man av den totala mjölkningstiden på ca 15 minuter per grupp ”står stilla och väntar” ca 6-7 minuter.
– Den här sysslolösa tiden blir väldigt stressande när man under sommarhalvåret vet hur mycket annat arbete som måste göras på gården.
Mycket billigare med direktimport
Beslutet att inte investera i en ny mjölkningsrobot växte fram sedan Johan tillsammans med rådgivare börjat fundera på kostnadseffektivare lösningar.
– En lärdom som jag tagit med mig är att man inte får vara för försiktig med att byta rådgivare eller att använda sig av flera samtidigt. De är alla bra på olika saker och ingen kan allt. Man ska också komma ihåg att en säljare aldrig är en rådgivare.
Stommen till Åkerbloms mjölkgrop är ny, men han har kompletterat den med begagnade delar från fyra olika anläggningar.
– Och gropen är så enkel i sin uppbyggnad att jag kan serva den själv.
Mycket material har han köpt från Mellaneuropa. Som representant för finländska PEL-tuote har han fyra gånger varit med på den stora internationella teknik- och maskinmässan Agritechnica i Hannover i Tyskland och bland annat på det sättet fått kontakter över hela världen.
– Leveranserna från utlandet brukar ta fyra-sex dagar från beställning, vilket är ungefär samma som från lokala leverantörer. Men priset kan vara upp till en tiondel av vad jag betalar i Finland för exakt samma grejer. Extremfallet var en komponent till roboten som var 640 procent dyrare från en finländsk leverantör i stället för att köpa direkt.
Rådgivningens fokus på ekonomiska utfallet
Åkerblom tycker att han har haft ”tur” när han i Sverige och andra länder kommit i kontakt med mjölkgårdar som ”fokuserar på effektivitet och resultat”.
– De bästa råden kommer ofta från enskilda bönder eller fristående konsulter som inte är uppbundna till någon organisations specifika koncept som absolut måste följas. Det bästa är bönder som filmat sig själva i arbete så att man ser hela deras arbetsprocess från början till slut.
Han tycker att rådgivningen till jordbrukarna framför allt borde fokusera på det ekonomiska utfallet. Vad kostar produktionen, när är investeringen betald?
Det allra sämsta rådet var enligt Åkerblom att han skulle satsa på en helt ny anläggning, eftersom man inte får investeringsstöd för begagnat.
– Men just genom att köpa begagnat sparade jag så mycket pengar att investeringen betalar sig upp till tio år snabbare.
Fixering på teknik kan skapa sårbarhet
En annan slutsats som Johan Åkerblom dragit är att finländska jordbrukare kanske har en tendens att ”dränka sig” i teknik som ofta kan vara sårbar och kräva ett omfattande underhåll jämfört med länder där man av tradition är ”starkare än hos oss” när mjölkpriset sjunker.
- Det har varit många års undersökande, räknande och funderande bakom den här lösningen och jag har fått många tips och råd både från vänner och branschfolk. Utan dem och familjen hade projektet aldrig varit möjligt.
