EU har godkänt britternas utträdesavtal. Efter utträdet kommer det förenade konungadömet att gestalta en egen jordbrukspolitik som anpassas till landets eget jordbruk. Det lovar regeringschefen Theresa May.
Det blev en dyster tillställning då EU-ledarna på söndagen godkände utträdesavtalet med Storbritannien. Trots frustrationen betonade medlemsländernas regeringschefer det positiva med att avtalet ska garantera ett ordnat utträde.
Den brittiska premiärministern Theresa May kan långtifrån vara säker på ett godkännande på hemmaplan. Chanserna att det brittiska parlamentet ska anta avtalet är små, åtminstone såsom läget ser ut just nu.
Oppositionen i underhuset går hårt ut mot avtalet. En del av Mays egna partikamrater är likaså missnöjda med överenskommelsen. Detsamma gäller också hennes irländska stödparti DUP.
May försöker sälja sitt avtal
På hemmaplan försöker Theresa May nu marknadsföra utträdesplanen med alla tänkbara argument. Hon påpekar att britterna äntligen får frihet att forma en egen jordbrukspolitik.
I ett brev till nationen skriver May att britterna framöver kommer att slippa förargliga bestämmelser som inte främjar det brittiska jordbrukets intressen. Detsamma gäller fiskeripolitiken som har utarmat landets kusttrakter.
Britterna ska lämna EU den 29 mars nästa år. De nuvarande reglerna ska gälla under en övergångsperiod fram till den sista december 2020. Därefter kan avtalet ännu förlängas med två år. Om detta inte sker, kan fortsättningen bli en brittisk ”Farm Bill”.
Theresa Mays jordbruksminister Michael Grove vill stryka direktstöden inom sju år. I fortsättningen skulle jordbruksprogramnen bara bestå av miljöstöd och program som ska förbättra de inhemska gårdarnas konkurrenskraft.
Flera brittiska producentorganisationer har protesterat mot avvecklingen av direktstöden. Den största producentorganisationen NFU hoppas att utträdesavtalet ska godkännas för att undvika störningar i handeln med EU.
Ett avtalslöst tillstånd skulle i synnerhet försvåra exporten av brittiskt lammkött efter utträdet i mars nästa år. Också inom EU är producenterna angelägna om ett fortsatt avtal i stället för det fruktade No-Deal-scenariet.
Copa-Cogeca välkomnade utträdesavtalet som en chans att trygga handeln utan vare sig tullar eller exportbegränsningar. Generalsekreterare Pekka Pesonen hoppas särskilt att den nordirländska gränsfrågan ska lösas.
Det brittiska parlamentet ska enligt planerna rösta om utträdesavtalet den 12 december. Just nu ser det inte särskilt lovande ut. De kontroversiella bestämmelserna om övergångsperioden är särskilt omstridda.
De oppositionella politikerna betecknar läget som ohållbart, då britterna skulle bli tvungna att följa EU-regler och betala medlemsavgifter utan rösträtt eller rättigheter att vara med om att gestalta politiken.
Gränsen mot Irland väntas avgöra Brexit
Kritik riktas mot kravet på gemensamma standarder för produkter efter 2020, som en följd av lösningen för Nordirland. Avtalet föreskriver att Storbritannien och Nordirland tillsvidare stannar kvar inom ett gemensamt tullområde med EU.
Kompromissen ska säkerställa en mjuk gräns utan tullkontroller mellan Irland och Nordirland. Senast i juli 2020 ska parterna ta ställning till en fortsättning. Om tiden inte räcker till, kan övergångsfasen förlängas.
Frågan om Nordirland är den knepigaste punkten i kritiken mot May. För britterna saknas en ordnad reträtt från en sådan tullunion. Motståndarna i det brittiska parlamentet hotar därför att stoppa utträdesavtalet, men då blir Nordirland utan sin uppgörelse.
Irlands handelsminister Pat Breen understryker betydelsen av en mjuk gräns. En hård gräns vore oaccceptabel för både Irland och Nordirland. Det vore en katastrof för jordbrukssektorn, betonar Breen.