I EU är genredigering fortfarande förbjuden inom jordbruket. Det är också fallet i Storbritannien, men regeringen i London vill skrota förbudet. Precisionsodling av genetiskt förändrade grödor kommer snart att tillåtas i England.
Reformen blev möjlig sedan Storbritannien lämnade EU vid årsskiftet 2020/2021. Lagförslaget har nyligen passerat underhuset och behandlas för närvarande i överhuset. Regeringen utgår från att lagen kommer att antas.
Lagen gör det lättare och billigare för forskare i England att genomföra odlingsförsök med växter. Detta gäller särskilt grödor som förädlas med gensaxen Crispr/Cas9 och motsvarande metoder. De byråkratiska hindren försvinner.
Reformen gör det möjligt för forskare och företag att förädla grödor utan att ta den omständiga vägen via traditionell växtförädling. I stället kan växtens egenskaper förändras genom riktad mutagenes med gensaxen.
Växtförädlare befrias från nuvarande krav på riskbedömning och annan tung byråkrati. Tillstånd för ett fältförsök beviljas efter en enkel anmälan till den ansvariga myndigheten. Forskaren ska redogöra om syftet med försöket och den uppskattade tidtabellen.
Höjer avkastning och näringsvärde
Regeringen vill införa ett förenklat regelverk för växter och djur som förändras genetiskt på ett sätt som motsvarar traditionell avel eller liknande naturliga processer. Landets genetikforskare och växtförädlare välkomnar öppningen.
Jordbruks- och matminister Mark Spencer framhåller att nya genetiska metoder ökar avkastningen, höjer matens näringsvärde och förbättrar grödornas motståndskraft mot sjukdomar och extremt väder. Det belägger olika studier.
Enligt Spencer är brittiska forskare redan världsledande inom precisionsodling. Lagen kommer att uppmuntra och stärka landets jordbruksforskning och innovation och ge farmarna viktiga verktyg för framtidens smarta jordbruk.
Jordbruksministeriet Defras vetenskapliga rådgivare Gideon Henderson betecknar initiativet som ett viktigt steg för jordbrukstekniken. Exakta, riktade genetiska koder kan ersätta den mödosamma och tidsödande traditionella förädlingen.
Framöver ska det gå mycket fortare att skapa nya sorter. Precisionsförädlingen hanterar utmaningarna inom biologisk mångfald och klimatförändringen, trots en fortsatt befolkningstillväxt, säger Henderson.
Växtförädlaren Nigel Halford vid Rothamsted Research betecknar det som oerhört intressant att se lagförslaget avancera. Britterna har redan förlorat tid, jämfört med ledande länder ute i världen. Nu ska förslaget bli brittisk lag så snart som möjligt.
Motståndet minskar i EU
Genförändrade grödor och rädslan för så kallade ”Frankenstein”-livsmedel har sedan många år skrämt upp både invånare och politiker i EU. Det har inte hjälpt med hänvisningar att genförändrade livsmedel redan hör till vardagen i stora delar av världen.
Den senaste tiden har de negativa opinionerna mot så kallad genredigering i viss mån mjukats upp i flera EU-länder. I de nordiska och baltiska EU-länderna är intresset för den gröna gentekniken som störst.
I Tyskland och Frankrike är motståndet ännu tämligen kompakt men intresset för att öppna EU för genredigerade grödor börjar öka. Omkring tjugo medlemsländer uppges i dag stöda den gröna gentekniken.
I dessa länder har det rådande EU-regelverket i praktiken blivit en begränsning som förhindrar den tekniska utvecklingen av jordbruket. Parallellt riskerar professionella experter och livsmedelsföretag att lämna EU.
EU-kommissionen arbetar för närvarande på en konsekvensanalys kring en förnyad rättslig EU-ram för den gröna gentekniken. Ett nytt förslag till gentekniklag ska enligt kommissionen presenteras våren 2023.