Senaste sommar bokförde de brittiska spannmålsodlarna sin svagaste veteskörd sedan 40 år tillbaka. Nu måste britterna importera stora mängder vete och det kan bli dyrt efter brexit, befarar den brittiska jordbruksbyrån AHDB.
Storbritannien är rätt långt beroende av importspannmål från EU. Denna vinter har underskottet skärpts ytterligare. Redan föregående år krympte den brittiska höstsådden med 24 procent.
Det kyliga och regniga vädret fortsatte under vintern, varefter en långvarig torka definitivt gjorde slut på förväntningarna om en bättre skörd. Så små nederbördsmängder hade inte uppmätts sedan mer än hundra år.
Därmed blev britterna en stor nettoimportör av vete. AHDB sänkte nyligen ytterligare sina slutliga förväntningar på landets veteskörd med 0,5 miljoner ton, jämfört med den föregående skördeprognosen från oktober 2020.
I jämförelse med 2019 har skördenivån för vete fallit med 41 procent. Missväxten berodde mestadels på skördeförluster, men vetearealen har också minskat. Prognosen för kornskörden har likaså sänkts i flera omgångar.
Höga avgifter bromsar EU-handeln
De ständiga prognosändringarna har mötts av häftig kritik, eftersom bristen upplevs som en bekräftelse på de brittiska kvarnarnas starka beroende av importerat vete. Dessutom blir importen dyr.
Britterna kan vara nöjda över att varuflödet mellan det europeiska fastlandet och Storbritannien också efter brexit förblir befriat från tullar. Trots detta stiger priset på importvara på grund av höjda avgifter i samband med frakten.
Avgifter för import- och exportdokument, varukontroll och regler för varumärkning måste betalas varje gång ett parti varor passerar gränsen till eller från EU-marknaden. Detta belastar importörer och exportörer och i sista hand slutkunderna.
Enligt uppskattningar hos AHDB kan sådana påslag i den gränsöverskridande handeln stiga till mellan två och fem procent av spannmålens värde. Kostnaderna betalas i slutändan av jordbrukarna själva.
För exporten av produkter från boskap stiger påslaget till mellan fem och åtta procent av varans värde. Uppskattningarna beaktar inte merkostnader för eventuella förseningar i hamnarna, som dessutom kan leda till värdeförlust för lättfördärvliga varor.
Svår byråkrati stör vid gränsen
Med anledning av brexit har AHDB inrättat en separat hemsida som förklarar de nya tillvägagångssätten inom handeln med jordbruksprodukter till och från länder inom den europeiska gemenskapen.
Oväntade småsaker kan plötsligt bli ett svårt hinder för exportörerna. Efter den första januari 2021 måste till exempel allt träförpackningsmaterial som lådor och pallar certifieras och genomgå värmebehandling för export utanför Storbritannien.
AHDB påpekar att EU har varit Storbritanniens viktigaste handelspartner sedan mer än 40 år. Omkring 60 procent av landets export av livsmedel, foder och drycker skeppas till EU. Omvänt importerar Storbritannien 70 procent av motsvarande varor från EU.
Den brittiska jordbruksbyrån varnar för att byråkrati, fysiska kontroller och märkningskrav kommer att pressa marginalerna ytterligare inom livsmedelskedjan. Företagarna uppmanas därför att anpassa sig till de nya utmaningarna inom utrikeshandeln.