Premiärminister Boris Johnson och hans konservativa Tories segrade oväntat tydligt i det brittiska parlamentsvalet. Resultatet ökar sannolikheten för en snabb brexit. En överväldigande del av farmarna röstade av allt att döma för brexit.
Boris Johnson och hans konservativa parti kan framöver regera med absolut majoritet. Enligt en rundfråga bland läsarna av tidningen Farmers Guardian stödde mer än två tredjedelar Boris Johnson och hans Tories.
Deltagarna tillfrågades om de prioriterar en konservativ majoritet, en konservativ regeringskoalition, en regering med Labour-majoritet eller en regeringskoalition som leds av Labour.
Hela 65,8 procent av läsarna föredrog en konservativ majoritet medan 11,4 procent skulle nöja sig med en konservativt ledd regeringskoalition. 16,3 procent av läsarna kunde tänka sig en Labour-ledd koalition medan bara 6,5 procent önskade en Labour-majoritet.
För själva valresultatet saknas en tillförlitlig uppdelning enligt antalet avgivna röster, fördelade på olika yrkesgrupper. Enligt Farmers Guardian åskådliggör rundfrågan i alla fall den tydliga valframgången för Tories.
Efter valsegern uppgav Boris Johnson att han vill bilda en konservativ regering som för ut Storbritannien ur EU. Tories lovar att befria jordbrukarna från EU:s byråkratiska, gemensamma jordbrukspolitik.
NFU vill fortsätta samarbetet med EU
Den brittiska regeringen ska enligt Johnson uppmuntra farmarna att producera sina varor med miljövänliga metoder och bästa tänkbara djurskydd. Den offentliga sektorn ska köpa sina livsmedel av inhemska producenter.
Johnson vill underlätta jordbrukets rekrytering av säsongarbetskraft från utlandet. Han lovar också en möjligast heltäckande utbyggnad av bredbandsnätet och ett effektivare skydd mot den tilltagande brottsligheten på landsbygden.
Producentorganisationen NFU försöker genast etablera ett nära samarbete med regeringen och det nyvalda parlamentet. NFU-ordföranden Minette Batters framhåller jordbrukets viktiga roll som strategisk näring för landet.
Trots brexit efterlyser Batters ett fortsatt samarbete med den europeiska unionen. Hon uppmanar regeringen att skynda på ett handelsavtal med EU, så att umgänget med den största och viktigaste handelspartnern också framöver löper friktionsfritt.
Det brittiska jordbruket är beroende av ett stort antal insatsvaror, som till 90 procent produceras på den europeiska kontinenten. Det gäller bland annat djurläkemedel och vaccin, kemikalier och gödselmedel.
NFU poängterar betydelsen av existerande standarder för livsmedel. Den brittiska regeringen måste förhindra importen av varor som produceras enligt standarder som understiger kraven i hemlandet.
Brådskande samtal om ömsesidig handel
Efter Storbritanniens officiella utträde ur EU den sista januari 2020, träder en övergångsperiod i kraft. Den varar preliminärt fram till slutet av året. Fram till dess förblir landet en del av tullunionen och den inre marknaden.
Under tiden måste EU och Storbritannien komma överens om de fortsatta relationerna, helst i form av ett frihandelsavtal. Men tiden är knapp, bara elva månader, tills avtalet borde stå klart och ratificerat av båda sidor.
Det låter optimistiskt, eftersom handelsavtal i regel måste ratificeras av medlemsländernas nationella parlament. Erfarenheterna av alla tidigare handelsavtal visar att en sådan process tar flera år i anspråk.
Återstår möjligheten att förlänga övergångsperioden fram till slutet av 2021 eller 2022. I så fall måste regeringen lämna in en ansökan till Bryssel senast den första juli detta år. Utan förlängning blir det bråttom.
Om inget avtal kan nås mellan EU och Storbritannien under den elva månader långa förhandlingsperioden är brexit slutgiltigt ett avslutat kapitel utan återvändo. I så fall hotar en kaotisk och hård brexit med tullar och tullkontroller.
Alternativet är att förlänga övergången med ett år i sänder. Det ger Storbritannien en chans att delta i EU:s inre marknad. Avtalen med EU löper som tidigare, men utan medbestämmanderätt för britterna.