Skog
Det finns också ljusglimtar mitt i bedrövelsen efter stormen Alfridas härjningar tycker skogsfackmännen Kennet Berndtsson (till vänster), Torbjörn Björkman, Mikael Sandvik och Joakim Blom.
Skogsbruk

Bråttom efter Alfrida med skogsplanteringar på Åland

Arbetet med avverkning och utdrivning av virket efter stormen Alfridas härjningar på Åland har löpt bra och nu uppmanar Ålands skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman skogsägarna att försöka komma igång med återplanteringar så fort som möjligt.

Gräset har redan vuxit sig högt på många kalhyggen och landskapsforstmästare Mikael Sandvik, som är chef för landskapsregeringens skogsbruksbyrå, berättar att man inom förvaltningen har börjat diskutera möjligheterna till landskapsbidrag för skogsplanteringar.

Det är närmast bidrag för just plantering som man komma ifråga. Men det förutsätter förstås pengar och de kan tas upp i nästa års budget.

Sandvik säger att de senaste uppskattningarna på basen av flygfotograferingar som gjordes i slutet av april är att Alfrida förstörde mellan 800.000 och 1.000.000 kubikmeter skog på Åland.

Det motsvarar i grova drag fyra-fem normala årsavverkningar.

Samrådsgrupp för stormskadorna

Efter stormen Alfrida som slog till natten mot den 2 januari tillsattes snabbt en arbetsgrupp med representanter för olika skogsbranschens olika sektorer.

Vi har haft ungefär ett möte i månaden, berättar Torbjörn Björkman, som varit gruppens sammankallare.

De övriga medlemmarna i samrådsgruppen var landskapsforstmästaren Mikael Sandvik, vd Joakim Blom från Ålands Skogsindustrier Ab och entreprenören Kennet Berndtsson som driver företaget SkogAx i samarbete med skogskoncernen Stor Enso i Finland.

Med hjälp av inhyrda entreprenörer från finländska fastlandet och även Estland har det varit fullt fart på avverkningarna i de stormdrabbade skogarna ända till slutet av maj i stället för slutet av mars som i normala fall.

Men utdrivningen av virket fortsätter med full fart fram till midsommar innan det under mitten av sommaren blir lite lugnare.

I höst kan upparbetningen av virket och försäljningen till köpare utanför Åland åter komma igång när de stora skogsbolagen har börjat tömma sina stora sommarlager, påpekar Joakim Blom, som från början av augusti tillträder som ny vd för Ålands Centralandelslag och Ålandsmejeriet.

Nöjd med snabba upparbetningen

Ålands Skogsindustrier kommer fram till midsommar att ha avverkat över 200.000 kubikmeter virke, vilket motsvarar ett års normal avverkning på Åland. 

Bolaget SkogAx som företagaren Kennet Berndtsson startade i fjol somras kommer upp till ca 75.000 kubikmeter tack vare sina två åländska och fyra inhyrda kedjor från Stora Enso. En kedja betyder en skördare och en skotare.

Också utomåländska lastbilsentreprenörer har anlitats för att klara virkestransporterna från skogarna till Ålands Skogsindustriers såganläggning i Godby och den hamn i Mariehamn där SkogAx lastar sitt virke för sjöfrakt till Fredrikshamn.

Skogsvårdsföreningens Torbjörn Björkman är nöjd med hur avverkningen och upparbetningen av virket har fortskridit. Han menar att det på lilla Åland inte skulle ha varit möjligt att hantera större volymer.

Skog2
Gräset har redan vuxit sig högt i de åländska skogar som röjts upp efter stormen Alfrida. Därför bör skogsägarna försöka skynda på med återplanteringar

Kan duga som timmer ännu efter sommaren

Hur stora förluster Alfrida åsamkat skogsägarna och hela det åländska samhället är ännu för tidigt att säga. Klart är i alla fall att det handlar om många miljoner euro.

Skogsägarna drabbas på flera sätt. Kostnaderna för att avverka stormfällen i de skogspartier som drabbades allra värst av stormens härjningar kan exempelvis vara upp till 50 procent högre jämfört med stående skog.

Dessutom minskar försäljningsintäkterna eftersom alla stormfällda stockar inte duger som timmer utan måste säljas som billigare massaved.

Men fackmännen ger också ett visst hopp åt alla de skogsägare som ännu inte hunnit få sina stormdrabbade skogar uppröjda.

 Erfarenheterna från den svåra stormen Gudrun i Sverige 2005 visade att en stor del av granarna och delvis även tallar kunde duga som timmer även om upparbetades först på hösten eller till och med ännu följande vår.

Kall och blöt sommar det bästa för skogen

Samtidigt påpekar påpekar skogsfackmännen att ingalunda alla stormfällen kommer att redas upp.

 Det lönar sig helt enkelt inte att med stora maskiner gå djupt in i skogar för att ta hand om några enstaka träd.

Mycket beror också på hur den kommande sommaren blir exempelvis beträffande insektsangrepp.

En lika torr sommar som i fjol skulle förvärra skogskatastrofen. Därför hoppas skogsfolket på svalt och fuktigt väder.

Lagen ger möjlighet till statligt krisstöd

När SLCs ordförande Mats Nylund och förbundets skogsombudsman Anders Portin besökte Åland i samband med Ålands Producentförbunds vårmöte i början av april tyckte Nylund, som då ännu var riksdagsman, att självstyrda Åland kunde ansöka om ekonomiskt stöd för skogsskadorna från staten.

Enligt självstyrelselagen finns det nämligen möjlighet för Åland att ansöka om särskild krisstöd från staten på grund av exempelvis för naturkatastrofer.

Landskapsforstmästaren Mikael Sandvik vet inte om de åländska politikerna ännu har tagit upp den frågan med berörda myndigheter i Helsingfors.

Först måste man enligt Sandvik få ett bättre helhetsgrepp om stormskadornas omfattning.

 Då handlar det inte bara om de skador som stormen åsamkade skogarna utan också om hur ellinjer och strömförsörjningen drabbades, påpekar Sandvik.