Australiens skogsbränder är en naturkatastrof utan tidigare motstycke. Totalt har runt åtta miljoner hektar skog brunnit sedan september förra året. De sista bränderna slocknade i början av mars.
Söder om Canberra sträcker Namadgis nationalpark ut sig över en böljande bergskedja. Nationalparkens skog, som antändes av misstag av en militärhelikopters landningslampa, satte skräck i Canberraborna i slutet av januari. Totalt brann 80 procent av nationalparkens yta, det vill säga 82.700 hektar, under dryga två veckor.
Chefen för nationalparksförvaltningen i Canberra, Justin Foley, berättar att det har varit ett hårt slag för de anställda.
– Vi har haft många samtal med vår personal och vi håller även på att ta fram ett återhämtningsprogram för skogen, säger Justin Foley, när vi står utanför Namadgis besökscenter, som ligger cirka 10 minuters körtid från Canberras sydligaste förorter.
Parkförvaltningen har bjudit in Canberras journalister för att visa brandens framfart på nära håll. Justin Foley är en av chaufförerna. Han kör snabbt och vant på den slingrande asfalterade vägen och pratar om den brunsvarta skogen omkring oss.
– På vissa platser är det helt uppbränt, medan branden inte var lika het på andra. Och du ser också träd som är bruna av torkan på andra sidan, säger han och pekar på skogen.
Bilkaravanen åker förbi varierad terräng, till dalen där branden började och vidare förbi ett landskap med svarta pinnar, som tidigare var gröna träd. Den sista anhalten är Bogong swamp, en träskmark, nu fylld med aska och jord.
En liten övernattningsstuga i närheten av Bogong swamp klarade sig från branden tack vare ett sprinklersystem och helikoptrar som vattenbombade runt huset.
Försökte styra branden
– Den här branden kunde vi inte släcka så vi lade mer fokus på att styra den, säger parkvakten Brett McNamara.
Miljövårdaren Ian Walker från ACT (Australian Capital Territory), territoriet som omger Canberra, berättar, att parkförvaltningen vidtar åtgärder för att reducera brandrisken.
– Vi låter får beta, vi klipper gräset och genomför planerade avbränningar.
– Men inga förebyggande åtgärder kan få stopp på en brand under så extrema väderleksförhållanden, som vi har sett i den östra delen av Australien och i ACT den här sommaren, förklarar Ian Walker.
Samband med skogarnas skötsel?
Det finns dock röster inom skogsnäringen som säger att skogsbrändernas vildsinthet har något med skogarnas skötsel att göra.
– Bränderna har allt att göra med hur skogarna har skötts, säger Gary Morgan, ordförande i kommittén för skötsel av skogsbränder, som är en del av IFA, Institute of Foresters Australia, Skogsbranschens intresseorganisation.
Han menar att för mycket pengar har gått till brandsläckningsresurser och inte tillräckligt till förebyggande åtgärder.
– Ett vattenbombningsflygplan kan sakta en brands framfart genom att släppa ner vatten eller kemikalier – men aldrig släcka den, säger han.
Urfolkens kulturbränning
IFA vill se en ökning av planerade avbränningar och de bör baseras på urfolkens metoder.
– Vi kan inte genomföra avbränningar som urfolken gjorde förr. Det bor för många människor i skogen, eller i närheten av den. Men vi kan anamma deras principer.
Urfolkens markvård går under kulturbränning. Denna är på uppgång i Australien, mest i de norra regionerna. En organisation som arbetar tillsammans med urfolken är Firesticks.
– Vi säger inte att kulturbränningar kan få stopp på alla vilda skogsbränder, men om vi tar hand om naturen så stoppar vi eller reducerar skogsbrändernas inverkan och gör skogen mer säker och hälsosam, förklarar Oliver Costello, chef för Firesticksalliansen.
Han berättar vidare att många av landets varierande ekosystem har ett positivt förhållande till eld. Många tycker om eld, vissa till och med behöver den för sin regeneration.
– Men största delen av ekosystemen tycker inte om vilda eldar och andra tycker inte om eld alls. Det är viktigt att vi vet vilken eld som passar för de olika ekosystemen, säger Oliver Costello.
Fler lyssnar på budskap om klimatförändring
I Australien har det fram till skogsbränderna varit svårt för forskare att få fram sitt budskap om klimatförändringar, för landet har många förnekare i denna fråga. Men bränderna har dragit upp klimatfrågan till ytan, och nu är fler villiga att lyssna än tidigare.
Enligt den adjungerade professorn Philip Zylstra, vid Curtin University i Perth är det tydligt, att klimatförändringar är den bakomliggande orsaken till skogsbränderna. Han menar att det varmare klimatet har genererat torra blixtar (reds. anm. åskväder utan regn), rekordtorka, värmeböljor och kraftiga vindar.
– Bränderna har härjat trots att man har genomfört rekordmånga planerade bränningar, vars mål har varit att reducera brandrisken, säger Philip Zylstra.
I den värst drabbade delstaten New South Wales har runt fem miljoner hektar skog brunnit. Det är en fjärdedel av delstatens totala skog. Miljödepartementet i New South Wales har enligt en skogsbrandsplan från 2011 genomfört planerade bränningar på runt 135.000 hektar per år.
Slutresultatet blev på över 680.000 hektar skog under en femårsperiod, mer än dubbelt så mycket som föregående femårsperiod.
– Det är för tidigt att säga huruvida det har hjälpt eller gjort saken värre, men forskningen måste fokusera på att finna bäst brandsystem för våra varierande skogar.
Philip Zylstra säger att vetenskapsmän och brandchefer är oroliga över att klimatförändringar kommer att göra förhållandena för farliga för att genomföra ännu fler avbränningar.
– Det finns också en stor vilja att öka kapaciteten att släcka bränder och beredskapen att snabbt upptäcka en brand.
Behöver nytt tänk
Vetenskapsmän och brandväsen är bekymrade över risken för att förstöra naturens eget sätt att kontrollera bränder om man bränner mer gammal skog.
– Australien behöver ett nytt tankesätt för att bemöta framtidens bränder, säger Philip Zylstra.
Samma toner följer Namadgis parkvakter och miljövårdare.
– Jämfört med 2003 års bränder hade vi nu helikoptrar i luften hela tiden, jag glömde räkningen efter ett tag, säger Brett McNamara.
– Den här gången var det mycket torrare i skogen. Jordfuktigheten var helt annorlunda än 2003.
Under våra timmar i skogen har parkvakterna hållit korta informationstal om vad som har skett i miljön och hur man i framtiden ska handskas med naturen. Miljövårdaren Ian Walker förklarar vad man tänker göra i Canberras nationalparker.
– En av utmaningarna med klimatförändringar är att vi kommer att få mer extremt väder, fler extrema bränder och stormar. En del av vårt tänkande behöver ligga runt hur vi kan förbereda miljön för dessa väderförhållanden, hur kan vi bygga in motståndskraft i systemet? Vårt bästa sätt är ett naturligt tillvägagångssätt. Att vi kontrollerar de existerande hoten som ogräs, invasiva växter och skadedjur, säger Ian Walker när vi åter befinner oss utanför Namadgis besökscenter.
Australiens skogar
I Australien upptar den inhemska skogen, med sina 132 miljoner hektar, hela 98 procent av all skog i landet. Huvudsakligen är det träslag som eukalyptus (77 procent) och akacia (åtta procent) i den inhemska skogen. Denna skog, som kallas för ”bush”, har mycket undervegetation om man jämför med den kommersiellt odlade skogen.
Nästan två miljoner hektar är kommersiella planteringar, mestadels Montereytall (Pinus radiata), och så har Australien även runt 500.000 hektar som går under begreppet ”andra skogar”.
Den australiska skogen upptar 17 procent av kontinentens landmassa. Siffrorna här är från 1 juli 2019 till 11 februari 2020:
- 8,064 miljoner hektar australisk skog har brunnit.
- 7,913 miljoner hektar var inhemsk skog.
- 129.000 hektar var kommersiella planteringar.
- 22.000 hektar var ”annan skog”.
Källa: Department of Agriculture, Water and the Environment National Indicative Aggregated Fire Extent Dataset (v20200211)
