Storleken är det första man reagerar på, det fullsatta utställningsområdet är mer än tio hektar. Det är ordföranden för SLC:s och SLC:s spannmålsutskott Bengt Nymans första spontana kommentar, efter att han kommit hem från Grüne Woche. Han deltog i SLC Nylands resa dit och tycker att mässan är bra upplagd.
– De olika länderna var grupperade på ett logiskt sätt, så var till exempel de skandinaviska länderna nära varandra och likaså de tyska delstaterna. Man kan kanske dra slutsatsen att tyngdpunkten är på Centraleuropa, men det var länder med från hela världen.
Bengt Nyman tycker att mässan nog också är lite turist- och resemässa.
– Alla länder framhåller ju det som de är kända för, också fastän det kanske inte alltid är livsmedel.
Bengt Nyman har vidare lagt märke till att flesta företagen, som ställer ut i den finländska hallen, är mindre företag. De stora är inte närvarande.
– Men man kan väl tänka sig att det är i småföretagens intresse att vara med. Det kan till exempel komma en uppköpare och bli intresserad av en produkt och köpa upp hela företagets produktion. De stora företagen har säkert sina kontakter sedan tidigare.
Bengt Nyman är även säker på att de deltagande företagen kommer i kontakt med varandra och får möjlighet att bilda nätverk.
– På samma sätt var vi resedeltagare med på en mingeltillställning i den finländska hallen, där vi träffade kolleger från andra delar av landet. Sedan är det också ett ypperligt tillfälle för utställare och besökare att titta på trender från andra håll i världen.
Bengt Nyman anser att det var rätt beslut för Finland att delta som partnerland, likaså att SLC valde att engagera sig.
– Åtminstone som en engångsföreteelse, säger han. Det finns ett behov att delta också framöver, men om vi har råd att satsa på en egen hall återstår att se. Det är i alla fall klart att om man är okänd på marknaden så måste man satsa mera. Vi märker ju att vi måste satsa på export, det handlar om att bygga upp en marknad. Nu märkte vi redan utanför hela utställningen att man inte kunde undgå att se Finlands flagga.
Grüne Woche större än i början på nittiotalet
Mässan har blivit större, kan ordföranden för SLC Nylands Borgåavdeelning Anders Rosengren konstatera om Grüne Woche. Han deltog i den resa som SLC Nyland ordnade förra veckan. Han har besökt mässan tidigare, i början på nittiotalet, få år efter att Berlinmuren rivits.
– Lite funderade jag kring vem som är mässans målgrupp, och slutsatsen var förstås att mässan är för konsumenterna.
Anders Rosengren saknade bland annat Finlands stora livsmedelsföretag på mässan.
– Men å andra sidan så var inte heller de andra länderna representerade genom sina stora företag, inte i huvudsak i alla fall. Det skulle vara intressant att se vilken utvärdering, de deltagande företagen kommer att göra efteråt. Det är ju en stor prestation för ett litet företag att ställa upp i tio dagar.
Anders Rosengren tycker det är bra att Finland har satsat på Grüne Woche.
– Det syns nog mer när man har en egen hall. Om man är en bland alla andra, så tror jag man lätt försvinner i mängden. Allt ger dessutom synlighet, till exempel att överräcka en matkorg till besökare nummer 100.000 och dylikt. Genom att satsa får vi synlighet och därmed också förståelse. Min slutsats är att man måste vara med, när utställare från 65 andra länder också är med.
De deltagande länderna har alltså blivit fler sedan Anders Rosengren besökte mässan första gången på 1990-talet. Då hade Sverige i övrigt en havredryck med på mässan.
Enligt Anders Rosengren måste vi antagligen erkänna att Finland knappast är så känt i Europa som matland, kanske mer för timmer och mobiltelefoner.
– Jag tror till exempel inte det finns så många européer, som skulle kunna peka ut en finsk matspecialitet. Det som fastnade mest i minnet från förra gången på nittiotalet var faktiskt de regionala specialiteterna, den regionala matens historia och annat som Tysklands olika delstater visade fram. I Finland har vi börjat lyfta fram det här betydligt senare.
Enligt Anders Rosengren bör Finland satsa extra, åtminstone med vissa mellanrum, eventuellt tillsamman med de andra nordiska länderna.
– Det beror naturligtvis också på finansieringen.
Läs också:
Berlinare positivt överraskade över Finland som matland