Bovete 1 Webben
Ekobonden Nina Långstedt anser att världen måste gå mot ett kretsloppstänkande. Hon odlade bovete för första gången i fjol, med tanken att få in en ny gröda i växtföljden.
Jordbruk Tema

Boveteodling ökar mångfalden

Ekobonden Nina Långstedt på släktgården Krämars i Ingå provade i fjol för första gången på att odla bovete.

– Jag ville hitta en ny gröda till växtföljden och öka på mångfalden, säger Långstedt, som sådde bovete på åtta hektar med utsäde från Keskisen Mylly.

Bovete är lätt att så, eftersom det sås grunt och utsädesmängden är liten; femtio kilo per hektar. Dessutom gror det snabbt och kommer upp på bara några dagar.

– Bovetet har också en bra ogräskonkurrerande förmåga och behöver inte mycket gödsel eftersom det har djupa rötter och är bra på att ta upp näringsämnen ur marken. Dessutom är det en gröda som tål torka, och klarade därför den torra sommaren relativt bra. Däremot tål bovete absolut inte frost, så jag sådde först i slutet av maj, berättar Långstedt.

Bovete 4 A Webben
Bovete tål torka men inte frost, varför den ska sås sent. Tröskningen inleds gärna sent för att få en jämnare mognad på skörden och för att den första frosten torkar de fukthaltiga bladen något.

Gick överraskande lätt att tröska

Tröskandet inleds helst sent och man kan gott vänta till efter den första frosten då mognaden blir jämnare.

– Vid frost försvinner vätskan ur bladen vilket är önskvärt eftersom de har en ganska hög fukthalt som kan skapa problem vid tröskningen. Eftersom bovete är en glutenfri gröda är det också viktigt att det hålls rent och inte till exempel blandas med vete vid hantering.

Nina Långstedt bestämde sig ändå för att inte vänta på frosten utan tröskade redan den tionde september.

– Det gick förvånansvärt bra, säkert för att det varit en såpass torr sommar. Torkan har gjort att bovetet var rätt kortväxt och hade ganska liten bladmassa. Jag hade trott att det skulle vara besvärligare, men det kan det säkert vara under andra väderförhållanden då bovetet är frodigare.

Tidsmässigt gick tröskandet på ungefär samma tid som för vanligt vete och kvaliteten var bra.

– För bovete kan man få skördar på mellan 600 och 2.000 kilo per hektar. Jag landade på just under 1.000 kilo per hektar, berättar Långstedt.

Bovete 2 B Webben
Bovetet börjar vara klart för skörd.
Bovete 3 B Webben
I det här lilla huset står en radio som går igång femton minuter per timme på kanalen Yle Puhe. Pratet skrämmer bort hjortarna.

Nionde året som ekobonde

På Krämars gård, som varit i släktens ägo sedan 1830, odlas i dag 89 hektar. Gården övergick till ekologisk odling för nio år sedan.

– Det var för oss ett naturligt val eftersom jag ser att det är åt det hållet världen måste gå. Vi måste gå mot ett kretsloppstänkande. När näringsämnena är på fel plats blir de problemavfall. De ska vara i jorden och inte i Östersjön, säger Långstedt.

Via Mattias Weckström på Pargas gård är hon också första gången med och provar Soil Foods fiber, som ska förbättra markstrukturen.

– Annars har vi använt Pargas gårds Vinass, som är en flytande återvinningsgödsel som härstammar från sockerbeta. Under åren som ekogård har vi också använt oss av benmjöl.

Vidare talar Långstedt varmt för permakultur, som handlar om hållbar odling.

– Det är ett helhetstänkande där människan, samhället och allmännyttan förenas. Målet är ett hållbart samhälle som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet.

Nina Långstedt tror också starkt på den nya tekniken när det gäller att skapa ett mer hållbart samhälle.

– De ungdomar som idag studerar kemi kommer att vara de som kommer med nya lösningar. Jag tror också att allt fler i framtiden kommer att odla sin egen mat, oberoende av var man bor.

Kanske inte gluten som är problemet

Förutom bovete och vårvete odlar Långstedt också havre och ärter. I framtiden är det möjligt att hon endast odlar glutenfria grödor.

– Men mitt intresse för glutenfria grödor handlar främst om mitt ointresse för det förädlade vetet. Där handlar det ju mest om att få så stor skörd som möjligt så billigt som möjligt. Jag undrar om det här kan vara en av orsakerna till att så många känner att de inte tål vete och glutenhaltiga spannmål, funderar Långstedt.

På Krämars handlar hållbarhet inte heller bara om hur man odlar, utan det inbegriper också människorna.

Via konceptet Workawayers kom det i fjol ett drygt tiotal personer som jobbade en tid på gården.

– De stannar från två veckor till en månad och får mat och husrum mot att de hjälper till på gården några timmar per dag. Under de några år vi tagit emot workawayers har vi fått många nya vänner från olika delar av världen och lärt oss mycket om andra länder och kulturer. De här personerna bidrar på sitt sätt till mångfalden, förklarar Långstedt.