När ekonomin på gårdarna är svag är det lätt hänt att kontot är tomt när räkningarna ska betalas. Det här har också Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA fått erfara.
SLC Nylands socialpolitiska utskott möttes förra veckan i LPA:s kontor i Hagalund i Esbo och fick ta del av aktuella frågor med anknytning till lantbrukarnas välmående.
Den dåliga ekonomin inom lantbruket är påfrestande på flera plan. Att det finns ett stort behov av hjälp av upplever Susann Rabb på projektet Ta hand om bonden.
Ekonomiska bekymmer och psykisk ohälsa är ofta sammankopplade, men Susann Rabb betonar att hon får samtal av de mest varierande slag.
– Det är viktigt att man vågar ringa när krafterna börjar ta slut. Alldeles för många ställer orimliga krav på sig själva, men ju fortare du agerar, desto fler möjligheter har du, understryker Rabb.
Hon intygar att många upplever en stor lättnad när de väl tagit steget att börja diskutera med någon utomstående med fokus på gården och företagaren. Hennes roll är att kartlägga situationen och vid behov leda företagaren vidare till rätt experthjälp.
Obetalda räkningar
På LPA noterar man att antalet obetalda lantbruksförsäkringar ökar.
Märta Strömberg-Nygård på LPA poängterar att det vid behov går att skjuta upp betalningarna av försäkringspremierna upp till två år.
– Har man tillfälliga betalningsstörningar kan det vara den bästa lösningen. Då är det bara att ringa till oss istället för att vänta och se.
Hon påpekar ändå att det med tanke på framtiden är viktigt att hålla LPA-försäkringsskyddet på rätt nivå.
Strömberg-Nygård hör ibland folk klaga över att LFÖPL-premierna är dyra, men hon påpekar att de i själva verket är förmånliga. Den premie som lantbrukare, yrkesfiskare och renskötare betalar för sin LFÖPL arbetspensionsförsäkring är en bråkdel av det som betalas ut i form av pensioner.
– Ifjol betalade vi ut 1,2 miljarder euro i pensioner. Av det var kundernas andel bara 185 miljoner euro, säger Strömberg-Nygård.
Idag kan även konstnärer och forskare ansluta sig till LFÖPL-pensionsförsäkringen.
Strömberg-Nygård påminner också om att de försäkrade har rätt att ansöka om rehabilitering om arbetsförmågan är i fara. Rehabiliteringshjälpen kan bestå av olika sorters praktiska hjälpmedel som underlättar arbetet i vardagen. Ansökan förutsätter läkarintyg.
Avbytarservicen under lupp
Också avbytarservicen är knuten till LPA, eftersom den gäller alla LFÖPL-försäkrade lantbruksföretagare med produktionsdjur. Avbytarservicen administreras kommunalt på uppdrag av LPA.
De nyländska enheterna finns i Salo och Lovisa. På LPA känner man till att det redan under en längre tid förekommit klagomål på enheten i Salo. Problemen har handlat om brist på svensk service, men också andra organisatoriska brister har påtalats. Utöver detta finns det ett grundläggande problem som gäller hela landet: det råder brist på avbytare.
För att kartlägga situationen i hela södra Finland har SLC och MTK låtit utföra en enkät bland djurgårdar. SLC Nylands ungdomsombud Pia Franzén presenterade de första resultaten från enkäten för socialpolitiska utskottet. Totalt 247 svar kom in, varav sammanlagt knappt femtio hänförde sig till enheterna i Salo och Lovisa.
De flesta svaren erhölls från mjölkgårdar. En grundligare analys av materialet har ännu inte gjorts beträffande läget i Nyland, men på ett allmänt plan kan sägas att det finns en hel del missnöje bland dem som använder sig av servicen. Många djurägare påpekar ändå att servicen är av största betydelse för att de ska orka i vardagen. Samtidigt är det också avgörande att de kan lita på att avbytarservicen fungerar.
Enkäten visar att det kan vara svårt att få vikariehjälp just då den behövs, särskilt om det handlar om plötsliga förändringar eller sjukdomsfall. En majoritet av de svarande tycker att avbytarnas kompetens är helt eller delvis tillräcklig, men också på den punkten finns varierande uppfattningar.
Av de svarande nämner nästan 40 procent att de haft avbytare som av olika anledningar varit oförmögna att sköta sitt jobb fullt ut. Många av djurägarna underströk hur viktigt det är att det finns en kontinuitet i arbetet och att avbytarna känner till hur systemen fungerar på respektive gård.
LF kommer att återkomma till resultaten av enkäten senare under hösten.