En hård vind drar över åkrarna som omger Drägsby gård. Den grå himlen kommer med ett löfte om nederbörd, frågan är om det är snö eller vatten i löftet? Temperaturen har stigit med drygt tio grader under det gångna dygnet.
– Jag har varit med så pass länge att sådana här vintrar och skiftningar i vädret är en del av vardagen, säger Fredrik Pressler som förvaltar och driver Drägsby gård i Borgå.
En del av Presslers skog ska avverkas och att avverka går bra det omväxlande vädret till trots. Ljudet av en skogsmaskin överröstar vinden.
– I år satte sig tjälen så pass snabbt att det går bra att gå in i skogen och avverka, säger Pressler. De tre föregående vintrarna var usla, det gick inte att avverka något, maskinerna skulle ha gjort stor skada på markerna då det var så mjukt.
Pressler har sina rötter djupt i de östnyländska markerna. Drägsby gård har varit i släktens ägo i cirka 500 år och Pressler säger att han kan se avtryck som går tre, fyra generationer bakåt i tiden. Resten av släktens historia finns enligt Pressler arkiverad i biblioteket.
– Med en så här lång släkthistoria inser man hur kort tid man egentligen är här, säger Pressler. Jag vill förvalta gården på ett sätt så att den ska finnas också i framtiden, mycket av det jag gör görs för kommande generationer.
Förnyelseavverkning för framtiden
Ovanom vägen som går genom gården reser sig den skog som nu avverkas. Det är ett av få landskap i Östnyland som finns dokumenterat och bevarat sedan senmedeltid. Ordet ”avverkning” kan ge bilden av stora, kala områden där alla träd huggits ner. Det är inte fallet i Drägsby.
– Som du ser så lämnar vi kvar träd på det område som nu förnyas, berättar Pressler.
Vid vägrenen står också Panu Kajander, skogssakkunnig på Stora Enso och den som planerat avverkningen tillsammans med Pressler.
– Vi gick tillsammans igenom det här skogsområdet senaste sommar, säger Kajander som ansvarar för Presslers skogsbruksplan på Stora Enso, under promenaden kom vi överens om vad vi ska avverka och hur vi vill att slutresultatet ska bli.
På Stora Enso arbetar hundratals sakkunniga som bistår både erfarna och nya skogsägare med information och stöd.
– I fråga om nyblivna skogsägare kan det handla om att från grunden gå igenom hur skogsbruket fungerar och tillsammans fundera på vad ägaren vill med sin skog, om ägaren vill få ut maximalt med pengar ur skogen eller om det är mjuka värderingar som väger tyngre. Utgående från ägarens önskemål, oavsett om ägaren är erfaren eller ej, gör vi tillsammans upp en plan som stämmer överens med ägarens önskemål, säger Kajander.
– Ja, en del av de här träden som nu inte avverkas sparas helt enkelt för att de är vackra, säger Pressler. Men också på grund av mer praktiska orsaker, för att garantera en fortsatt mångfald.
Avverkning har i offentligheten ett oförtjänt dåligt rykte, något som kan ha sin förklaring i att en del kritiker inte vet hur en skog ska skötas och inte ser vilket arbete som sätts på att hålla skogen i gott skick också till andras fördel än markägarens.
– Mångfald både i fråga om djur och natur är något jag vill se också i framtiden i gårdens skogar, säger Pressler. För mig är det viktigt att jag genom att sköta skogen kan kombinera bevarandet av mångfald, en god virkeskvalitet, en god ekonomi och en vacker miljö samtidigt som jag bidrar till att binda upp koldioxid, många saker som gagnar också andra. Jag ser vilken effekt ändringen i klimatet har, en halv grads uppvärmning har lett till att också vår skog angrips av till exempel skadeinsikter och att arter jag haft här tidigare flyttar norrut.
Ett med naturen
Pressler tittar ner mot Svartsån som flyter bakom åkrarna och drar sig till minnes hur jord- och skogsbruket tidigare fungerade.
– Jag har på nära håll fått följa med hur tidigare generationer jobbade som i symbios med naturen, säger Pressler. Oavsett vad man hade för planer fick de planerna ge vika om det till exempel var tillräckligt torrt för att skörda säd. I dag har folk så mycket att göra och arealerna har blivit större, vilket gjort att insatserna inte alltid kan göras optimalt för varje skifte, arbetet på åkrarna görs enligt planerna, inte enligt vädret.
För Pressler, som till vardags är verkställande direktör för utvecklingsföretaget Posintra i Borgå, är den pågående avverkningen ett viktigt led i driften av gården.
– Lika mycket som det handlar om att sköta skogen handlar det om ekonomi, säger Pressler. Det den här avverkningen ger i form av inkomster går direkt till driften av gården, har du drygt 20 gamla fastigheter att ta hand om så är det alltid något som behöver omsorg.
Det är många faktorer som påverkar priset markägare får för det som avverkas, priset på marknaden, mängden träd på området som avverkas, kvaliteten på träden och avståndet till den fabrik dit virket ska fraktas.
Förtroende för föraren
De hundraåriga träden fälls som stickor och blir snabbt kvistade, den hårda vinden stör inte arbetet. I hytten sitter Pekka Högdal.
– Jag har arbetat i skogen i 32 år, säger Högdal vilket väcker en stunds oro hos Pressler.
– Inte är du väl på väg att gå i pension? frågar Pressler och det är svårt att avgöra om frågan är ett skämt eller om den innehåller ett uns av sann oro.
– Vi har samarbetat sedan nittiotalet, säger Pressler och för mig som markägare är det otroligt viktigt att de som jobbar här känner mig och min skog och vet hur jag tänker.
Resultatet av ett gott samarbete betyder att dialogen mellan skogsmaskinföraren och markägaren är ärlig och rak.
– För mig är yrkeskunskapen väldigt viktig, säger Högdal. Jag vill värna om skogen samtidigt som jag avverkar, men det är klart att till exempel väderleksförhållandena kan ställa till det i form av skador trots att jag gör mitt yttersta för att inga skador ska uppstå.
Pressler säger att Stora Enso reagerar snabbt på respons i synnerhet om skador. Får skogsbolaget rapport om stamskador, stora spår och vattensamlingar och rycker bolaget ut för att i mån av möjlighet reparera skadorna.
– Alla inblandade i en avverkning har samma mål, säger Pressler. Vårt mål är att efter vinterns avverkningar gå ut i skogen och se vitsippor och blåsippor blomma, att se björken slå ut. En välmående och frisk skog är resultatet av ett gott samarbete.