Avelsarbete svarar på trycket
att minska mjölkens kolavtryck

Ett index för sparat foder läggs till i det gemensamma nordiska avelsmålet för att göra mjölkproduktionen effektivare och miljövänligare. Med kor som kräver mindre foder för mjölkproduktion minskar klimatpåverkan samtidigt som mjölkgårdarna sparar i foderkostnader.

Ett nytt kriterium inom avel av mjölkkor ska förbättra mjölkgårdarnas ekonomi och samtidigt ytterligare förminska den finska mjölkproduktionens klimatavtryck. Genom att se på hur mycket foder djuren kräver för underhåll och optimal mjölkproduktion kan man beräkna ett index för sparat foder, något som under nära framtid ska implementeras i kriterierna för det gemensamma nordiska avelsmålet (NTM).

Indexet presenterades av Faba och Naturresursinstitutet Luke förra veckan.

– Redan i dag producerar finländska kor mjölk mycket effektivt i förhållande till världens genomsnitt, berättar Antti Latva-Rasku som är chef för Faba. Med hjälp av avel kan vi däremot få fram kor med bättre metabolisk effektivitet, något som är bra både för klimatet och för mjölkgårdarnas ekonomi.

De senaste 50 åren har man i Finland lyckats sänka kornas metanutsläpp med 34 procent. Enligt Lukes statistik krävdes år 1969 i genomsnitt 1,25 kilo foder för att producera ett kilo mjölk. I dag behövs endast 0,85 kilo foder per mjölkkilo.

Latva-Rasku visar upp en graf som åskådliggör de globala skillnaderna i växthusgasutsläpp från mjölkproduktionen. År 2015 var det globala genomsnittet 2,5 kilo CO2-ekvivalenter per kilo energikorrigerad mjölk (EKM), med Afrika söder om Sahara på omkring 7 kilo CO2 per EKM-kilo och Norden kring ett kilo.

– Däremot konsumerar vi i västvärlden största delen av de globala resurserna och vill naturligtvis bli ännu bättre på att minimera utsläppen av vår produktion.

Ökad produktion minskar klimatavtryck

Det minskade klimatavtrycket har hittills berott främst på att mjölkproduktionen per ko ökat, säger Lukes specialforskare Martin Lidauer. Produktionen per ko är i dag ungefär 2,5 gånger större än för 50 år sedan.

Genom att avla fram mjölkkor med högre metabolisk effektivitet kan foderbehovet enligt Luke minskas ytterligare med 0,7-0,9 procent per år. Det motsvarar 18 procent lägre foderkostnader 2035.

– Det är ingen utopi, utan kor med den genetiska egenskapen vi använt i beräkningarna finns redan på Lukes försöksgård i Jockis, säger Lidauer. Om man tänker sig ett långsiktigt avelsarbete på 15 år kan de finländska mjölkbönderna i slutändan spara 41 miljoner euro per år, om produktionsnivån hålls oförändrad.

Alternativt kunde produktionsnivån höjas med ungefär 20 procent, vilket enligt Lukes beräkningar kunde inbringa närmare 135 miljoner i tilläggsinkomst årligen för mjölkgårdarna.

I praktiken kan mjölkproducenten snart välja avelstjurar med ett optimerat index för sparat foder, som en del av de cirka 80 kriterierna som ingår i det gemensamma nordiska avelsmålet, förklarar Jukka Pösö som är forskningsagronom vid Faba.

Indexet baserar sig på en stor mängd data som samlats in bland annat genom ProAgrias produktionsuppföljning och från danska mjölkningsrobotar. Det innehåller också data från exteriörbedömning av cirka tre miljoner kor från Finland, Sverige och Danmark.

– Det här är inte det första foderindexet i världen, men vi vågar påstå att det är det bästa, säger Pösö. Det baserar sig på sådan data som andra länder inte har.

Den svåraste delen är att uppskatta hur mycket djuren äter. Problemet ska lösas med ett 3D-kamerasystem utvecklat av VikingGenetics, som nu övergår i pilotförsök.

Producentens aktivitet avgörande

Kons förmåga att utnyttja foder har visat sig vara ärftligt, vilket betyder att den lämpar sig väl som ett avelskriterium. Hur stor nyttan blir för individuella mjölkgårdar beror på hur aktiva mjölkproducenterna är.

– Mjölkproducenten kan välja att satsa på tjurar som minskar foderanvändningen för kommande mjölkkor. Om mjölkbonden använder Fabas avelsplaneringstjänster kommer avelsspecialisten att välja de tjurar som uppfyller mjölkproducentens mål.

Ett annat sätt att aktivt utnyttja ny kunskap är att välja egna kor och kvigor utifrån deras arvskarakteristika med avseende på deras olika egenskaper. 

Genomtest för index för sparat foder kommer också att finnas tillgängligt i höst också för gårdens egna kor och kvigor, berättar Pösö. Mjölkproducenter som inte aktivt använder det nya indexet kommer också att dra nytta av utvecklingen, eftersom avelstjurarnas genetiska nivå för att utnyttja foder kontinuerligt förbättras.

Indexet för sparat foder har utarbetats av Faba, Luke, Århus universitet, VikingGenetics och Nordisk Avelsvärdering NAV. Faba har redan i flera år organiserat olika forskningsprojekt kring foderanvändning, finansierade bland annat av Valio. Sammanlagt har foderprojektet kostat ungefär 12 miljoner euro.