Ekologiska odlaren Anders Johanssons strandbeten i Saltvik Nääs var i fokus när konstruktörerna Sören Karlsson och Mats Häggblom veckan före påsk med sin hemmagjorda klippmaskin visade hur vassarna, som breder ut sig mer och mer, kan bli både djurfoder och strö och samtidigt skapa miljönytta.
– De senaste åren har strandängarna här betats av både hästar och får, men betande nötkreatur som nu får ta över är effektivare vassbekämpare, kommenterar Anders Johansson.
Han har bott hela livet på hemgården i Nääs i norra kanten av Hagaslätten, som brukar kallas Ålands kornbod.
Anders och frun Lillemor Björkroos har hört till Andelslaget Odlarringen som bildades för 40 år sedan för att samordna marknadsföringen och distributionen av ekologiska åländska livsmedel till skolor och andra storkök samt livsmedelsaffärer. Jubileet firas på finska naturens dag den 30 augusti.
– Men minskande efterfrågan på ekologiskt och svag återväxt inom odlarkåren har inverkat negativt på åländska ekosektorn de senaste åren, konstaterar Lillemor Björkroos.
Hon är utbildad trädgårdsmästare och jobbade tidigare på Ålands försöksstation innan gården övergick till intensiv produktion av grönsaker och potatis.
Utnyttja vassen som ny resurs
Medan gårdarna vid innerviken Fladan i Saltviksfjärden, som ansluter till Lumparen, under tidigare generationer hade betande kor hölls stränderna gräsbevuxna och öppna.
De senaste årtiondena har vassen däremot spridit sig längs stränderna och därför är tidigare strandbeten nu lämpliga objekt för att demonstrera det småskaliga åländska projektet att klippa vass som en ny resurs inom lantbruket.
– Målsättningen är att kunna klippa färsk vass till foder och höstvass till strö och samtidigt få en miljönytta, Tanken är också att kunna bala vassen så att den blir lättare att hantera, berättar Patricia Wiklund från konsultföretaget Invenire Ab.
Vassklippningsprojektet som fått namnet AgroAquaReed är ett samarbete som landskapets jordbruksbyrå finansierar med pengar från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
– Mitt jobb har varit att fungera som underleverantör och bara se till att projektet snurrar och att samarbeten uppstår enligt andan för småskaliga, lokala och cirkulära lösningar i Ålands livsmedelsstrategi, förklarar hon.
Hemmagjorda maskinprototyper
Projektets tekniska sida sköts av Mats Häggblom som odlar ekologisk spannmål på Germundö gård och Sören Karlsson som med sin familj driver Överängs Kvarn Ab, som producerar och levererar ekologiskt åländskt mjöl och gryn till butiker på Åland.
– Mats och Sören hade idéer om vassklippning redan för 20 år sedan, men då var de för tidigt ute och det fanns inget allmänt intresse. Nu har de konstruerat flera prototyper för vassklippning. I princip handlar det om återbruk eftersom de mestadels använt delar från andra gamla maskiner, beskriver Patricia.
En tredje part i projektet är fiskodlingföretaget Brändö Lax Ab, som under många år har jobbat för att utveckla vassklippningen både för miljönyttan och som råvaruresurs.
Utfallsdike från träsk
Demonstrationen med den landbaserade vassklipparen gjordes på Anders Johanssons marker eftersom han brinner för att återskapa det öppna landskapet vid Fladan.
Ett utfallsdike från Toböle träsk rinner flera kilometer genom odlingsmarker och har tillsammans med ytterligare utfallsdiken från andra håll bidragit med näringsrikt vatten som fått vassen att trivas både längs stränderna och där dikena mynnar ut i sjön.
Träsket ligger nästan åtta meter högre än havsvattennivån så det handlar om stor fallhöjd.
– Men i de lägsta hundra meterna som via vår gårds åkrar leder till Fladan är fallhöjden inte så stor och möjliggör biologisk rening i bevuxet tvåstegsdike genom inbromsat flöde. Dessutom har jag låtit diket krumbukta naturligt för att minska strömningshastigheten så att alla näringsämnen inte ska spolas ut till havet, berättar Anders Johansson.
Mångsidiga möjligheter
Patricia Wiklund påpekar att vassen på sitt sätt är en tacksam växt eftersom den suger åt sig mycket näring från vattnet och bottensedimenten. Den torra höstvassen är utmärkt som strö för både hästar, kor och får och den gröna sommarvassen fungerar också bra som foder för både hästar och kor.
– Vassen är förstås inte lika näringsrik som vallfoder, men under perioder när kvigor och kor inte behöver så mycket näring utan maten mera fungerar som bukutfyllnad för idisslandet är vassen ett utmärkt alternativ.
Det går också bra att kompostera vass för att använda den som gödningsmedel och jordförbättringsmaterial.
– Men vassen innehåller mycket cellulosa och bryts därför inte ner så snabbt. Just därför har vassen visat sig vara ett bra material för taktäckning.
Också sjögående klippningsmaskin
För att klippa den näringsrikare sommarvassen håller duon Sören Karlsson och Mats Häggblom nu på att finslipa arbetet med en sjögående klippmaskin som demonstreras inkommande sommar.
I det sammanhanget kommer det kunnande om sjösidan som Brändö Lax besitter väl till pass.
Målet med utvecklings- och pilotprojektet AgroAquaReed är att visa den operativa potentialen hos ett vassbaserat integrerat landsbygdssystem. Det lokala cirkulära ekonomisystemet ska därför inte enbart producera foder, gödningsmedel och jordförbättringsmedel utan samtidigt öppna upp användningsområden för biomassa och andra underutnyttjade lantliga sidoströmmar.
Patricia Wiklund framhåller projektet som en del av den gröna omställningen.
– Det förbereder Ålands livsmedelsproduktion för klimatförändringar samt kombinerar livsmedelsproduktion och miljöåtgärder, förbättrar vattenkvaliteten, återvinner näringsämnen och minskar beroendet av externa fossila insatser.
