I fjol användes drygt 1,1 miljoner kubikmeter fasta träbränslen i Österbottens värme- och kraftverk. Samtidigt användes 651.000 kubikmeter biprodukter från skogsindustrin, vilket är en ökning med över 65.000 kubikmeter jämfört med året innan, uppger Finlands skogscentral.
Bark utgjorde den största delen av ökningen. Användningen av skogsflis minskade med 118.000 kubikmeter jämfört med år 2018 till en nivå på 474.000 kubikmeter.
– Träenergin har trots allt goda framtidsutsikter i Österbotten då användningen av olja, stenkol och torv på sikt minskar. Det finns dessutom indikationer på att träbaserad energi nu är den största enskilda bränsleråvaran för uppvärmning inom växthusnäringen, säger Patrik Majabacka, expert på bioenergi och bioekonomi vid Finlands skogscentral.
I Österbottens värme- och kraftverk användes i fjol kring 474.000 kubikmeter skogsflis. Den mest använda råvaran var klenved, som man får ut då ungskog gallras. Det gick åt kring 261.000 kubikmeter flisad klenved i landskapet i fjol.
Verken använde 174.000 kubikmeter hyggesrester från förnyelseytor, vilket är det sortiment som minskat mest jämfört med året innan. Kraftverkens och värmeanläggningarnas användning av stubbar och grov stamved utgjorde under fjolåret knappt 40.000 kubikmeter vilket är den lägsta nivån på 10 år.
– Utgående från landskapets energivedspotential på drygt 700.000 kubikmeter finns det ännu möjligheter att öka energivedsuttaget, säger Majabacka.
Drivning av energived främjar skötseln
I hela landet användes i fjol 7,5 miljoner kubikmeter skogsflis i värme- och kraftverk. Förbrukningen av skogsflis ökade i fjol mest i Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland och Nyland, där användningen av de regionala skogsenergitillgångarna börjar vara på god nivå.
I östra Finland, Kajanaland och Österbotten finns det goda möjligheter att öka användningen av skogsenergi under de kommande åren.
Det finns nästan 700.000 hektar oskött ungskog av energivedsstorlek i Finland. Drivning av energived från unga skogar är en del av skogsvårdskedjan som främjar uppkomsten av grövre virke.
Tillgången till skogsenergi och skogsenergins produktivitet kan förbättras genom drivningsmetoder som ökar effektiviteten och nya drivningstekniska lösningar. Mer energived kan tas till vara genom att utnyttja Skogscentralens nya och exaktare laserskanningdata om passande drivningsobjekt.
Skogsägare kan planera kommande skogsvård med hjälp av informationen. För skogstjänstföretagare är övertäta skogar potentiella arbetsobjekt. Om drivningen av inhemsk energived inte kommer igång kan det vara ett alternativ att importera mer energived.