För Annagården i Pensala är det inte bara ekologisk dikoproduktion som gäller. Förutom kött produceras också stenmalet vetemjöl och honung som säljs i gårdens egen butik. Intresset för kultursorter av spannmål är också stort.
Ett mångsidigt ekologiskt familjejordbruk. Så beskriver Annagården i Pensala sig på företagets webbsida. En mycket bra beskrivning med tanke på hur gården har utvecklats sedan den blev ekologisk 2010.
– Vi har en liten gårdsbutik där vi säljer våra egna produkter och till sommaren planerar vi även caféverksamhet. Den delen kan vi satsa mera på nu i och med att vi färdigställt ett köksutrymme, säger Ronny Nyman, som tillsammans med hustrun Maria driver Annagården.
Ända sedan omläggningen har Annagården haft småskalig produktion av ekologiskt vetemjöl. Men för att klara den ökade efterfrågan investerade man 2019 i en större stenkvarn med siktverk och en skalmaskin.
– Förr handlade det mest om en hobbyverksamhet, men när vi investerade i den större stenkvarnen gjorde vi det för att kunna öka produktionen. I dag säljer vi nästan all vetemjöl till Jeriko gård i Ytteresse och även en del till Brödhörnet i Jakobstad medan resten säljs i vår gårdsbutik, berättar han.
Fortsatt småskalighet
Annagården odlar spannmål på 15–20 hektar varje år. Eftersom odlingsarealen är begränsad finns inga planer på en kraftig utökning av mjölproduktionen.
– Det kommer också i framtiden vara fråga om en småskalig produktion av ekologiskt mjöl, konstaterar Nyman.
I stället har han, på grund av sitt stora intresse för växtodling och nya sorter, valt att förkovra sig i kultursorter av spannmål som inte har odlats på 50–100 år i Finland.
– Äldre finska kultursorter har egenskaper som vi inte känner till och därför förökar vi just nu upp bland annat lantvete och nakenkorn. Det började med handsådd i trädgården och nu har vi odlat upp tillräckligt med eget utsäde så att vi kan odla det på 3–4 hektar i vår.
– Det blir det första stora försöket med nakenkorn, berättar han.
Att lära sig mera vad kultursorter kan ha att erbjuda har blivit en trend i Sverige. Det är delvis därifrån han själv fått sitt eget intresse för äldre sorter.
– Men det var också när vi började mala mjölet själva som det blev intressant med äldre spannmålssorter.
Det kommer ta några år innan det visar sig hur de försöken lyckas. Av nakenkornet kommer Annagården att producera mjöl, men det går även att använda som ersättning för ris.
– Om skörden blir lyckad så blir det troligen en ny produkt som vi säljer i vår gårdsbutik.
Vallodling och bete
Av odlingsarealen utgörs den största delen av vallodling för dikoproduktionen. Annagården har femtio dikor och producerar således årligen femtio kalvar som huvudsakligen förmedlas vidare till slutuppfödning via Österbottens Kött.
– Det är kalvbrist och behovet av kalvar är stort, men det gör också att en stor del av kalvarna föds upp konventionellt. Att så är fallet är synd med tanke på att ett mervärde förloras i kedjan. Men jag har också en köttproducent här i nejden som är ekologisk och dit levererar jag också några djur per år, berättar Nyman.
Han ångrar inte omläggningen till ekologisk odling och produktion. Skördenivåerna har enligt honom inte minskat mycket trots att han inte längre bekämpar kemiskt eller använder konstgödsel.
– Jag har skördar på 3–4 ton per hektar och det hade jag också innan, så de nivåerna är jag nöjd med. Det är klart att skördarna varierar, men om jag ser på medeltalet för de senaste åren har jag ungefär samma hektarskörd som jag hade som konventionell odlare.
Han upplever inte stora utmaningar med ogräsbekämpningen. Blir det mycket ogräs kan han som husdjursproducent ta delar av spannmålsskörden som grönfoder.
– En del av min spannmålsskörd går till köttproduktionen och om jag får problem med kvickrot så blir de sämsta odlingarna till grönfoder, förklarar Nyman.
Implementerar regenerativ odling
Regenerativ odling är något som han också börjat intressera sig för de senaste åren. Det innebär exempelvis att han blandar fler sorter i grödorna. Gården har en växtföljd på sju år som inleds med en fyraårig vall bestående av många olika sorter.
– Det ger rötter i olika former, på olika djup. Sedan följer tre år med spannmål och mångsidiga fånggrödor. Målet på sikt är att bara plöja när jag bryter vallen. Dit har jag inte kommit ännu, men det är målet, säger han.
Eftersom han har begränsat bete vid gården har han också gått in för att rotera betesmarken.
– Vi har begränsat med betesmark vid gården och den har blivit överbelastad. Därför har vi flyttat på djuren så att de kan beta på större arealer, vilket stimulerar grästillväxten.
Som bottengrödor i spannmålen använder han olika ettåriga klöver och rajgräs. De lämnas kvar när han skördar spannmålen.
– Min tanke är att jag framöver ska beta ner dem på hösten så jag får bort massan och därefter följande år kunna så direkt bara med en lätt bearbetning.
De största fördelarna med regenerativ odling är att jordhälsan förbättras, mångfalden ökar och kollagringen ökar. En annan fördel är minskad bränsleförbrukning för plöjning och i viss utsträckning också för skördearbetet när djuren betar längre.
– Mitt mål är att på fem år halvera bränsleförbrukningen och på så sätt minska utgifterna samt också gårdens koldioxidutsläpp. Men som jag ser det finns många fördelar med ekologisk odling och i synnerhet med regenerativ odling. Det tror jag är framtiden, säger han.