Finlands Svenska Andelsförbund uppmärksammade sin 100-årsdag med ett seminarium på G18 i Helsingfors på Svenska dagen. I dag drivs förbundets verksamhet i nära samarbete med Pellervo Coop Center, med målet inställt på att tillsammans arbeta för hela det kooperativa fältets intressen.
– Andelsförbundet är en unik organisation, ett samarbetsorgan, som även erbjuder juridisk och ekonomisk rådgivning, konstaterade avgående ordföranden Lars Björklöf i sitt hälsningstal.
Att samarbetet med Pellervo löper smidigt vittnar förbundets nya logotyp, som Björklöf presenterade. Logotypens grafiska utseende är den samma som Pellervos, med den skillnaden att det står Andelsförbundet i stället för Pellervo.
– Kooperativa företags fusioner till allt större enheter leder till sammanslagningar över språkgränserna. Inom Pellervo har vi svenskspråkiga medlemmar och inom Andelsförbundet finns finskspråkiga medlemmar. Service på två språk behövs och våra forum är öppna för alla oberoende om man är medlem i Pellervo eller Andelsförbundet, påpekade llkka Uusitalo, ordförande för Pellervo Coop Centers delegation.
Han såg även ett mervärde i samarbetet med Andelsförbundet till exempel när det gäller de nordiska kontakterna.
Regional och global roll
Kooperativ verksamhet har och har haft en central roll för regionernas välmående. Minister Thomas Blomqvist konstaterade i sin hälsning från statsmakten att genom andelslag har till exempel jordbrukare haft en bättre chans att få ut sina produkter på marknaden.
Tillsammans har man kunnat göra investeringar som gagnat både enskilda personer och landets livsmedelsförsörjning och ekonomiska tillväxt.
– Det står klart att vårt land inte skulle se ut som det gör och vi inte skulle ha den starka ekonomiska ryggraden vi har i landsbygdsnäringarna i dag om det inte möjliggjorts genom andelslag, sa Blomqvist.
Dagens utmaningar såsom en mera hållbar produktion och klimatförändringen tangerades både av Blomqvist och Michaela Ramm-Schmidt från Baltic Sea Action, som arbetar för att rädda Östersjön.
– Affärsverksamheten är den största och viktigaste aktören som har möjlighet att agera. Hållbar utveckling och klimatförändringen går hand i hand med sysselsättningen, om man hanterar dem på rätt sätt. Företag kan välja att fortsätta som förr eller vara en proaktiv aktör och göra bra business, sade Ramm-Schmidt.
– Jag tror starkt på att företag, forskning och innovationer har en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen. Satsningar på hållbara och utsläppsfria lösningar kan leda till nya möjligheter och arbetstillfällen och står inte i motsatsförhållande till företagande, jordbruk och skogsindustri, sa Blomqvist.
Han konstaterade också att skogen är en av våra mest värdefulla resurser i kampen mot klimatförändringen och erbjuder hållbara alternativ till många av våra största miljöproblem.
Brytningsskeden
Efter ministern intogs scenen av förbundets två tidigare ordförande: Marcus Borgström och Bengt Wallén. De fick svara på frågor om vilka värderingar de hade under sin aktiva tid i förbundet, ge exempel på strukturförändringar och brytningstider samt språkfrågans betydelse inom kooperationen.
Att andelslagen både inom kött- och mejerisektorn tidigt började söka sig samman och bilda större helheter i stället för regionala andelslag ansåg Borgström visar på visdom inom förtroendemannaledningen.
– Andelsförbundet är en stark del av det svenska i Finland, men inget självändamål. Förbundet är en summa av sina medlemmar – utan starka medlemmar inget förbund, sade Borgström.
De tidvis hetsiga diskussionerna på 1990-talet gav enligt honom ett tydligt budskap om att det fanns en beställning för ett självständigt förbund för den finlandssvenska kooperationen, den svenska modellen att sammanslå de kooperativa företagens intressebevakning med producentrörelsen blev inte aktuell.
Bengt Wallén konstaterade att brytningstider var både 1919 när Andelsförbundet grundades och de svenskspråkiga separerade från Pellervo och 1993, när Andelsförbundet blev samfundsmedlem i Pellervo.
– Sällskapet Pellervo stiftades 1899 som tvåspråkigt. Det svala intresset för andelsverksamhet berodde inte på att Pellervo i sitt daningsarbete skulle ha förbisett svenskbygden. Andelsförbundets separering från Pellervo var mera frågan om att andelsverksamheten på svenskt håll inte nått samma utveckling som på finskt håll, sade Bengt Wallén, som också författat Andelsförbundets 80-års historik.
Hurdana andelslag i framtiden?
Seminariet avslutades med en diskussion om kooperationens framtid. I panelen satt Kristian Westerholm (förvaltningsrådets ordförande, Handelslaget Varuboden-Osla), Ann-Charlott Kjerp (anskaffningschef Andelslaget Osuuskunta Maitosuomi), Peter Österberg (forskare, Helsingfors universitet), Petra Pilawa (verksamhetshef, Svensk Kooperation) och Kari Huhtala (verkställande direktör, Andelsförbundet).
– Det gjordes modiga beslut på 1970- och 1980-talen om fusioner, vilket gjort att det gått ganska bra de senaste tjugo åren. Jag tror på kooperativ, men den stora utmaningen är att särskilt i stora kooperativ höra ägarens röst, sade Westerholm.
Petra Pilawa ansåg att både stora och små kooperativ behövs, både inom den traditionella producentsektorn, men även nya sektorer såsom servicetjänster.
Ann-Charlott Kjerp påpekade att det är viktigt att kunna berätta om kooperativ.
– Det första som erbjuds som företagsform är aktiebolag. Vi behöver både stora och små andelslag och måste kunna lyfta fram framgångsrika andelsföretag som exempel.
Kari Huhtala konstaterade det ökade samarbetet med läroverk och forskning har let till att man på senare tid hört mera om kooperativ.
– Vi kommer att fortsätta prata om andelslag och försöka locka med vår unga generation och attrahera aktörer till kooperationen.
Diskussionens moderator Mikael Jern tog upp Financial Times omtalade artikel, enligt vilken det kapitala systemet inte längre fungerar och borde startas om. Har kooperationerna en roll här?
Tanken fick medhåll av panelisterna – andelslagens har i företagsformen ett inbyggt samhällsansvar.
– Andelslagens primära roll är inte att betala dividender åt ägarna, vilket gör det lättare att investera långsiktigt, sade Westerholm.
Till slut kan nämnas att förbundet tidigare samma dag fått en ny ordförande, Stefan Saaristo. En intervju med honom publicerades i LF förra veckan och kan också läsas här.
